Specialpedagogens vädjan: ”Gör nya betygen begripliga”
Anna Insulander vädjar till regeringen att göra ett omtag kring de nya betygen.
Debatt
I nya betygen finns ingen skarp godkäntgräns – F försvinner.
Men Anna Insulander skriver att kravet på ett meritvärde på fyra för godkända betyg, samtidigt som det saknas en kunskapsmässig referens för betyget fyra, innebär att 1–3 ändå innebär underkänt.
”Lärarna tvingas rangordna eleverna”, säger hon.
I propositionen ”Ett likvärdigt betygssystem” skriver regeringen att ”Det ska införas en betygsskala med tio betygssteg från 1 till 10, utan skarp gräns för godkänt”, men konstaterar samtidigt att ”För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan ska det krävas ett meritvärde om lägst 4 från grundskolan eller motsvarande”.
”Byter formulering”
I allt väsentligt byter regeringen den nuvarande formuleringen ”betyget E eller motsvarande bedömningskriterium” till ”betyget 4 eller motsvarande bedömningskriterier”.
Det nya godkänt blir 4 och 1–3 blir nya underkända betyg, eftersom elever med meritvärde under 4 saknar gymnasiebehörighet.
Den informationen saknas
Då gränsen mellan F och E har ansetts vara för skarp, är det intressant att veta hur regeringen definierar den nya godkäntgränsen 4. Men den informationen saknas, eftersom det inte finns någon kunskapsmässig referenspunkt för betyget 4, eller något annat betyg.
Regeringen presenterar följande så kallade ”betygskriterier” (sidan 65):
- 10: utmärkta kunskaper
- 8–9: mycket goda kunskaper
- 6–7: goda kunskaper
- 4–5: godtagbara kunskaper
- 1–3: begränsade kunskaper
”Rangordna eleverna”
Med 10 betygssteg och utan några referenspunkter för betygsättningen, är det inte tal om några kunskapsrelaterade betyg. Lärarna hänvisas istället till att rangordna eleverna. Det blir därmed omöjligt för en elev att få veta varför den får ett visst betyg.
Regeringen beskriver sitt förhållningssätt till betygskriterier på följande sätt: (Det) finns det flera nackdelar med de omfattande betygskriterierna i det nuvarande systemet. (...) Betygskriterier som endast mycket kortfattat men ändå med ord beskriver nivåerna på elevernas kunskaper kommer enligt regeringens bedömning även att bidra till ökad tydlighet.(s 69)
Men tydligheten i ett betygskriterium har inte att göra med storlek, utan dess innehållsvärde och träffsäkerhet när det gäller beskrivning av kunskapsnivå. Det är också viktigt med begränsat tolkningsutrymme.
”Borde skrivas om”
Våra nuvarande betygskriterier är allt annat än träffsäkra och borde skrivas om. Men regeringen ifrågasätter omfattningen och berör varken träffsäkerhet eller kunskapsnivå.
Regeringen kommer också med följande påstående: ”Syftet med de ändringar som föreslås i (...) propositionen är bl a att betygskriterierna inte ska styra innehållet i undervisningen”.
Ministrarna har inte förstått att ett betygskriterium utgör en förbestämd kunskapsnivå som elevers prestationer ska jämföras mot. Betygskriterier ringar in målsättningen med undervisningen och självklart ska undervisningen påverkas av målen för densamma.
Det som föreslås är en avancerad variant på relativa betyg, där elevers betyg avgörs av hur andra elever presterar. I stället borde regeringen kräva av Skolverket att de nuvarande betygskriterierna görs begripliga och användarvänliga för lärarna.
Jag tror att Lotta Edholm och Simona Mohamsson vill Sveriges lärare och elever väl men att det här har råkat bli helt fel. Hatten av till er, om ni backar från detta orimliga förslag!
Anna Insulander, specialpedagog
LÄS ÄVEN:
22 viktiga förslag om nya betygssystemet
Efter utredningen: Så blir det nya betygssystemet
Frågor och svar – så här ska nya betygssystemet funka
Utredaren: Skrotat F-betyg minskar pressen på lärarna
