Ny rapport: Tajt med tid på gymnasiet stressar lärare
Anne Pihlo, Sveriges Lärare, kommenterar den snäva planeringen på gymnasiet.
Timplaner
En stor andel gymnasieskolor planerar undervisningstiden för tajt. Det visar en ny rapport från Skolverket.
Lärare drabbas av onödig stress, och eleverna förlorar undervisning.
– Vi behöver en reglerad timplan för gymnasieskolan, säger Anne Pihlo, Sveriges Lärare.
Nyligen uppmärksammade Vi Lärare Academedia-ägda Donnergymnasiet, där avgångselever gått miste om hundratals undervisningstimmar.
En ny rapport från Skolverket visar att rektorerna på en stor andel gymnasieskolor planerar undervisningstiden med inga eller mycket små marginaler. Samtidigt är det vanligt att planerad undervisning uteblir.
Irma Lejlic
– Har man en planering som helt saknar marginaler gentemot den garanterade undervisningstiden, finns det en stor risk att eleverna inte får den undervisning de har rätt till, säger Irma Lejlic, undervisningsråd på Skolverket.
De har störst utmaningar
Mellan en fjärdedel och en tredjedel av skolor med högskoleförberedande program rapporterar att ligger under eller på den garanterade undervisningstiden.
För flera av yrkesprogrammen ligger andelen på nära hälften. För VVS- och fastighetsprogrammet är andelen 65 procent.
Även om antalet svarande skolor varierar, är tendenserna tydliga.
– Rektorer beskriver att det är mer utmanande på yrkesprogrammen, dels har de rätt till mer undervisningstid, dels handlar det om kompetensförsörjning. Kompensation kan också utebli, eftersom det kräver tillgång till särskilda lokaler, till exempel verkstäder, säger Irma Lejlic.
Drabbar lärarna
Men de snäva ramarna drabbar också lärarna.
Sjukdom, vabb – och en brist på vikarier med rätt kompetens – gör att pressen blir stor när lektioner ställs in, konstaterar Anne Pihlo, ordförande för Sveriges Lärares skolformsförening för gymnasieskolan.
Rektorerna uppger till Skolverket att den snäva planeringen ofta är beroende av kostnader, antingen för personal eller lokaler.
– Jag köper inte det. Kostnaden som man sedan i stället behöver lägga på lovskolor och extra stöd blir mycket högre, säger Anne Pihlo.
Till skillnad mot grundskolan, saknar gymnasieskolan garanterad undervisningstid för varje ämne.
Det innebär kortfattat att en kurs på 100 poäng inte behöver innebära 100 timmars undervisning.
Och att timmar som försvinner på grund av sjuka lärare, eller olika schemabrytande aktiviteter, inte alltid kompenseras av skolan.
”Kan aldrig vara säker”
– Du kan aldrig vara säker på att den undervisningstid du får på pappret verkligen blir av. Det är ganska vanligt när vi lyfter inställda lektioner med arbetsgivaren, att de säger att det är den garanterade undervisningstiden som räknas, inte undervisningstiden per ämne, säger hon.
Sveriges Lärare kräver garanterad undervisningstid med timplan för varje ämne.
– Det är viktigt för alla ämnen, och kanske särskilt för matte, svenska och engelska, säger Anne Pihlo.
Förutom att ge eleverna den undervisning de har rätt till, skulle en sådan reglering innebära minskat tryck på lärarna.
– Det skulle generellt innebära mindre stress, säger Anne Pihlo.
Nu står förhoppningen till en ny regeringsutredning, Utredningen om en ämnesutformad gymnasieskola, där nationalekonomen Magnus Henrekson och tidigare samhällspolitiske chefen på Sveriges Lärare, Pontus Bäckström är medlemmar.
– Vi hoppas på förslag till en timplan, säger Anne Pihlo.
Från Skolverket konstaterar Irma Lejlic att skolorna har ett jobb att göra.
– Vi ser att fler skolor behöver prioritera och stärka det här arbetet, säger hon.
LÄS ÄVEN:
Lärarnas önskan: Ge oss en reglerad timplan
