Samarbetet med specialpedagogen lyfte fritids

Varje dag är lärarna i fritidshem Melek Erdal, Gordana D. Ahlbin och Sofie Larsson med varsin klass från första lektionen iskolan. De jobbar på Södervångskolan i Burlöv, en kommun med såväl pampiga gamla burspråksvillor som miljonprogramsområden, lokaliserad bland de bördiga fälten mellan Lund och Malmö.

– Vi jobbar i team med varsin klasslärare. Under skoldagen har vi rollen just som lärare i fritidshem och håller i en del egna aktiviteter. Det handlar alltså inte om att vara något slags resurs i klasserna, vi har vår egen roll, säger Melek Erdal.

Det arbetssättet, där hon och kollegorna får följa eleverna hela dagen, är mycket värdefullt, tycker hon.

– Att både jag och flera av mina kollegor har börjat bli inventarier här beror på att vi trivs så bra, skrattar Melek Erdal, som varit arbetsplatsen trogen i många år nu.

Varje eftermiddag, när elevernas sista lektion börjar, träffas fritidsteamet gemensamt för att förbereda och prata sig samman inför eftermiddagen.

– Under denna avstämning hinner vi dela med oss till varandra om det är något särskilt som har hänt under skoldagen som de andra bör känna till för att möta eleverna på bästa sätt, förklarar Gordana D. Ahlbin.

Hjärtat brinner för fritids

Det var i kontakt med Annelie Karlsson, skolutvecklare och författare till bland annat boken ”Specialpedagogik för fritids”, som tidningen Fritidspedagogik fick tips om just Burlövs kommun. Här jobbar Josefine Schrewelius som biträdande rektor med ansvar för fritidshem på bland annat Södervångskolan. Men hon har även en bakgrund som fritidspedagog och senare fritidshemsutvecklare i kommunen.

– Mitt hjärta brinner extra mycket för fritids, som är en stor del av elevernas dag. Vi har fått flera saker på plats i Burlövs kommun som handlar både om hur organisationen är utformad, men också om ett specialpedagogiskt förhållningssätt som ju gagnar alla elever.

I dag samarbetar man mer över gränserna i kommunen, både lokalt på skolorna och centralt, där centrala elevhälsan varit en stor tillgång i satsningen på fritidshemmen.

– Det har gett ringar på vattnet i hela kommunen. Vi pratar fritids på ett helt annat sätt, det är fantastiskt att få vara del av denna resa!

Bildstöd och tydliga rutiner

Att fritidspersonalen följer eleverna från skolstart på morgonen är ett konkret exempel som underlättar det specialpedagogiska förhållningssättet, menar Josefine Schrewelius. En annan är att specialpedagogen på Södervångskolan, Carina Engström, har ett nära samarbete med fritidspersonalen. En gång i månaden är hon med på teamets planeringsdag, som de har gemensamt en gång i veckan.

– Men vi möts ju även i elevhälsoteamets andra möten när det rör enskilda elever som fritidspersonalen kommer i kontakt med i de respektive klasser de arbetar i under skoldagen. Här är puckarna korta, vi har i princip daglig dialog, säger Carina Engström.

Elevens behov av särskilt stöd upphör inte bara för att klockan blir ett eller två.

Att hon har öronmärkt några timmar i månaden åt att enbart sitta ner med fritidshemspersonalen och vara del i deras planering är dock viktigt. Det leder till att det specialpedagogiska perspektivet hela tiden finns med och utvecklas även i fritidshemmets verksamhet. Konkreta resultat av det är exempelvis att fritidshemmet numera arbetar aktivt med bildstöd och tydliga rutiner samt har sett över den pedagogiska miljön och rensat bort rejält bland sinnesintrycken.

– Tidigare hade vi väldigt mycket framplockat. Nu finns det i stället bakom skåpsdörrar som är märkta med text och bildstöd. Det är viktigt att eleverna lätt kan hitta och få överblick över vad som erbjuds även om inte allt är framme, säger Melek Erdal.

Konsekvenskartor i elevgruppen

När specialpedagog Carina Engström arbetar med anpassningar och åtgärdsprogram har hon och övriga kollegor inom elevhälsoteamet dessutom alltid med fritidshemmet i dem. På vilket sätt kan verksamheten möta elevens behov? Behöver någon resurs eller särskilt stöd följa med från skolan och finns det utmaningar just i övergångar och fritids som verksamhet?

– Det är jätteviktigt att tänka dagen som helhet. Elevens behov av särskilt stöd upphör inte bara för att klockan blir ett eller två, säger Carina Engström.

Fritidshemspersonalen arbetar även med konsekvenskartor i elevgruppen generellt, som ett sätt att förebygga konflikter. Den idén är ett exempel på något som från början kom från fritidspersonalen men numera även används i skolverksamheten. Behovet blev tydligt i samband med att det uppstod en del gnissel på fotbollsplanen. Eleverna fick själva komma överens om och skriva ner gemensamma regler och fundera på vad som händer vid schysst respektive oschysst spel. Vill de ha glada kompisar och en kul match? Eller vill de att någon gråtande ska springa därifrån och att det kanske till och med blir slagsmål?

– Det är ett ganska enkelt val för många. Numera brukar det räcka med att påminna om konsekvenskartan när stämningen börjar bli irriterad, säger Gordana D. Ahlbin.

Carina Engström tycker att det är värdefullt att de olika yrkesgrupperna kan dela med sig av sina respektive professioner och erfarenheter.

– Jag lär mig mycket från fritidspersonalen och det nära samarbetet med dem gör att jag har stor insyn även i vad som sker på fritids. Att vi kan möta eleverna utifrån ett ”hela-dagen-perspektiv” påverkar även måluppfyllelsen i skolan positivt, säger hon.

Gordana D. Ahlbin tillägger att fritidsteamet dessutom alltid kan ta kontakt med Carina Engström om det uppstår utmaningar runt någon enskild elev.

"Ett sätt att skapa gemenskap"

Det är dags för eleverna att komma in efter utevistelsen som följt på dagens mellanmål. På Södervångskolans fritidshem arbetar man i teman som löper i sexveckorssjok. För varje ny vecka finns dagarnas planering med bildstöd tydligt uppsatt såväl inne i fritidsrummet som ute i varje klass kapprum. Man har under det senaste läsåret hunnit ta sig igenom teman som exempelvis friluftsliv, mello, talang, hållbar utveckling med efterföljande skolgårdsloppis, gladiatortema och fotboll med avslutande turnering. Vid tema-arbete arbetar personalen i stationer under ungefär en timmes tid varje eftermiddag. Varje tema avslutas alltid med en gemensam fest.

– Det är ett sätt att skapa gemenskap på fritids, men också ett tillfälle att regelbundet bjuda in vårdnadshavare, säger Gordana D. Ahlbin.

Vid varje veckas planering, den som är förstärkt med bildstöd, är dessutom alltid målet med dagens aktivitet förklarad.

– Vi märkte att eleverna ofta frågade om varför vi exempelvis skulle baka, ha kull eller spela brädspel, förklarar Melek Erdal.

Val inom givna ramar

I övrigt bygger även temaaktiviteterna på val inom givna ramar. När man exempelvis jobbade med fotbollstemat, utifrån att många elever har ett stort fotbollsintresse, gick det att välja alltifrån konditionsträning till vanlig fotboll, att vara med i hejaklack och träna danser och ramsor eller att pyssla och tillverka skyltar och andra tillbehör.

– Eleverna väljer själva aktivitet. Blir det många på en och samma station delar vi in i än mindre grupper. Det är ett sätt för oss att kunna se till att olika elever möts och umgås utifrån de behov vi ser i det sociala, säger Gordana D. Ahlbin.

Sofie Larsson är ny i arbetsgruppen. Hon står mest och ler hela tiden.

– Jag är full av nya intryck. Anledningen till att jag sökte mig just hit är förhållningssättet. Att hela skolans personal jobbar som en enhet och att vi följer eleverna genom hela dagen.