Skolupproret: ”Tiden räcker inte till uppdraget”
Genom Skolupproret vittnar lärare om ett system som inte håller om de inte jobbar hela tiden.
Debatt
Skolupproret har samlat in enkätsvar från 700 lärare och annan skolpersonal i 220 kommuner. Bilden är den samma: Tiden räcker inte för uppdraget.
”Obetalda övertimmar och utebliven återhämtning är det som håller systemet uppe”, skriver initiativtagaren Line Berg.
Skollagen och läroplanen är tydliga. Utbildningen ska vara likvärdig. Elever ska få stöd skyndsamt. Undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Trygghet och studiero ska säkerställas.
Line Berg
Det är lag. Men med dagens arbetsvillkor saknar lärare de förutsättningar som krävs för att ge eleverna det lagen slår fast att de har rätt till. Det drabbar elevernas möjlighet till stöd i tid, studiero och trygghet, samt lärarnas hälsa.
SKR och Almega går emot
Samtidigt motsätter sig SKR och Almega reglerad undervisningstid och skyddad planeringstid med hänvisning till flexibilitet, partsmodellen och lokalt ledarskap. Principiellt rimliga argument, men de löser inte kärnproblemet. Systemet med årsarbetstid bygger på att intensiva perioder följs av lugnare. Den variationen finns inte längre. Belastningen är konstant och därmed blir årsramen i praktiken en administrativ illusion.
Skollagens krav är nationella och bindande. Läraruppdraget är inte flexibelt. När kapaciteten dimensioneras lokalt och ofta till miniminivå uppstår glappet mellan krav och förutsättningar. Flexibilitet innebär i verkligheten att professionen tvingas genomföra kraven genom att sträcka sig bortom rimliga gränser. När reglering av undervisningstid och planeringstid avvisas normaliseras en situation där obetalda övertimmar och utebliven återhämtning är det som håller systemet uppe.
”Tiden räcker inte”
Skolupproret, ett initiativ för att samla vårdnadshavare och lärare för en bättre skola, har under vintern samlat in enkätsvar från mer än 1 100 personer, varav 700 är skolpersonal från mer än 220 kommuner i Sverige. Ett mycket tydligt mönster framkommer, tiden räcker inte till uppdraget.
Här är några citat från de svar som kommit in:
”Jag är inne på mitt fjärde år i yrket. Tre till fyra gånger i veckan funderar jag på att lämna yrket.”
”Utmattning x2. Som lärare idag slutar man aldrig jobba, det är 24/7.”
”Jag har lämnat. Kraschade medicinskt och hamnade på medicinsk akutvårdsavdelning”.
”Det går inte att räcka till. Det spelar ingen roll hur mycket man jobbar.”
”Inte individuella misslyckanden”
När liknande berättelser återkommer från hundratals lärare i olika kommuner är det inte individers bristande planering eller prioritering vi ser. Det är ingen arbetsmiljödetalj. Lärarnas lojalitet håller uppe systemets konstruktion och därmed syns inte sprickorna i budgeten.
De syns i sjukskrivningstalen. Lärare är en av de yrkesgrupper där stressrelaterad sjukfrånvaro är återkommande hög. Det är en tydlig systemeffekt, inte individuella misslyckanden.
Som lärare slutar man aldrig jobba
Likvärdighet kan inte vara ett nationellt krav och samtidigt ett lokalt ansvar. Så länge systemet fungerar därför att lärare är lojala nog att arbeta mer än vad ramen medger, kommer sprickorna att döljas.
”Ompröva huvudmannaskapet”
När lagens genomförande är beroende av att människor sliter är det rimligt att ifrågasätta styrningen. då måste också huvudmannaskapet prövas.
När nationella lagkrav inte kan genomföras inom kommunala ramar är det rimligt att ompröva huvudmannaskapet.
Line Berg, lärare i Gävle och initiativtagare till Skolupproret
LÄS ÄVEN:
Läxar upp arbetsgivarna om lärares tid: ”Ta in faktum”
”Hög tid för SKR att sluta straffa lärarna”
