Lärare: Äntligen psykisk hälsa på schemat
Debattörerna välkomnar regeringens besked om att underlätta undervisning i psykisk hälsa.
Debatt ”Både nationella och internationella forskningsöversikter visar att undervisning i psykisk hälsa får unga att må bättre”, skriver debattörerna som välkomnar regeringens besked om undervisning i psykisk hälsa.
Regeringen vill underlätta undervisning i psykisk hälsa, skrev socialminister Jakob Forssmed i förra veckan i SvD Debatt. Nu när Skolverket får i uppdrag att ta fram nya läroplaner för en tioårig grundskola ska de inte bara se över kursplanernas progression och stoffträngsel. De ska även se över hur psykisk hälsa kan skrivas in i tydligare i relevanta kursplaner som idrott och hälsa och biologi.
Äntligen! I åratal har vi lärare som ger hälsoundervisning frågat oss varför det centrala innehållet är så otydligt vad gäller just psykisk hälsa. Eleverna får lära sig hur kroppen funkar ner på cellnivå men vad gäller psykisk hälsa är formuleringarna vaga och repetitiva.
Står bakom kampanjen
Skolinspektionens granskningar visar att endast en av fem högstadieelever har fått lära sig om stress. Andra centrala begrepp som motivation och självkänsla är sällsynt. Eleverna frågar ibland varför de inte får lära sig mer. Som lärare gör vi självklart vårt bästa men det hade varit betydligt enklare med tydliga kursplaner, fortbildningsmöjligheter och utförliga läromedel så att man vet att man täcker in det viktigaste.
Därför har vi i Biologilärarnas förening och Svenska Idrottslärarföreningen ställt oss bakom kampanjen Psykisk hälsa på schemat. Kampanjen samlar över 30 ideella organisationer som Bris, Friends, Unicef, elevhälsans professionsförbund och Sveriges elevorganisationer med målet att göra undervisning i psykisk hälsa lika självklart som undervisning i fysisk och sexuell hälsa. För ett år sedan träffade vi Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet för ett gemensamt möte där regeringen lyssnade in våra synpunkter. Glädjande nog verkar de ha tagit dem på allvar.
Får inte ersätta EHT
Men alla är inte lika nöjda. Sedan beskedet kom i förra veckan har förslaget mött kritik. Flera synpunkter är viktiga medskick som vi själva har framfört. Att denna satsning inte får ersätta EHT, resurser till skolan eller andra samhällssatsningar för ungas mående. Att man måste göra en helhetsöversyn för att undvika stoffträngsel och säkerställa ämnesanknytning. Att fokus ska ligga på förebyggande hälsokunskap och inte bli gruppterapi – lika självklart som att idrottsundervisning inte är fysioterapi. Allt det är avgörande för att hälsoundervisning ska komma till sin rätt. Bli en viktig pusselbit i en större helhet.
Annat är direkt felaktigt. Vissa kritiker har hävdat att undervisning om psykisk hälsa skulle få elever att må sämre. Tänker de likadant om sexualundervisning? Det var länge sedan vi försökte tiga bort tonårsgraviditeter eller könssjukdomar, för att i stället börja förebygga det med kunskap. Både nationella och internationella forskningsöversikter visar att undervisning i psykisk hälsa får unga att må bättre.
Ska göra det vi gör bäst
Andra säger att det här inte är skolans ansvar. När varannan niondeklassare har psykiska besvär som stress och sömnproblem räcker det inte med några timmars undervisning för att lösa problemet. Det är förstås sant. Vi lärare kan inte själva lösa samhällsutmaningen med ungas psykiska ohälsa. Men vi kan – och ska – göra det vi gör bäst, nämligen att rusta eleverna med kunskap för livet.
Vi välkomnar regeringens initiativ. Det är inte alltid politiker hörsammar lärares röster. Men det här är ett sådant gyllene tillfälle då elever, lärare, experter och politiker har gjort gemensam sak för att åstadkomma förändring. Det firar vi!
Ulrika Wedding, ordförande Biologilärarnas förening
Jennie Nobelius, ordförande Svenska idrottslärarföreningen
Siri Helle, talesperson Psykisk hälsa på schemat
LÄS MER:
Kravet: Inför psykisk hälsa på schemat
