
I klassrummet finns möjlighet att sitta avskärmad i lugn och ro, eller tillsammans med andra.
Lärarstudenten Johanna Isaksson och läraren Katja Johnsson som även är Johanna Isakssons handledare.
Reportage
På statens SiS-hem hamnar tvångsomhändertagna ungdomar. Det som syns i media är våld, droger och övergrepp.
I det osynliga pågår det alldeles vanliga: Skolan – på ett ovanligt sätt.
På SiS-hemmet Ljungaskog undervisar Katja Johnsson och Johanna Isaksson flickor som aldrig sett skolan som sin.
Från klassrummet syns det höga metallstängsel som ringar in rastgården. Eleverna på Lärdomsskolan vid Statens institutionsstyrelses behandlingshem i Ljungaskog, Skåne, är tvångsomhändertagna av socialtjänsten genom lagen om särskilda bestämmelser vid vård av unga, LVU. De får inte lämna området. Den enda plats de kan röra sig på utan sällskap av en anställd med passerkort är i det egna rummet.
Även om enstaka elever fortfarande har skolplikt, är Lärdomsskolan till för dem som lämnat den bakom sig. Någon har inte betyg i ett enda ämne från grundskolan. Alla har så stora sociala problem, självskadebeteende eller befinner sig i missbruk av så allvarlig karaktär att de bedöms behöva tvångsvård. Det är vanligt med neuropsykiatriska diagnoser.
Johanna Isaksson gjorde sin avslutande VFU på Ljungaskog. Hon går sista terminen på ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet.
– Det är inte första gången eleverna är i klassrummet men de har haft lärare som inte mött dem där de är. Att jag tror på dem, det kan vara livsavgörande, säger Johanna Isaksson.
När appen signalerar kommer larmgruppen springande.
Fyra gånger per dygn skattar personalen på boendet elevernas mående på Bröset Violence Checklist, ett av flera vetenskapligt framtagna verktyg för att bedöma risk för våld hos intagna för att ge personalen en säkrare arbetsmiljö. Om eleverna ligger för högt på skalorna får de inte gå till skolan.
– Det gör att vi kan fokusera på undervisningen, se till att vi når eleverna, säger Katja Johnsson.
Hon är ämneslärare i svenska och historia, utvecklingsledare på skolan och Johanna Isakssons handledare. Hon har arbetat på Ljungaskog i två år.
– Jag har aldrig ångrat det. I mina andra anställningar har jag haft elever med behov av extra undervisning, anpassad skolgång. Vanliga skolor lyckas inte vara så flexibla som man önskar. Jag lockades av helhetsperspektivet här, det är så många funktioner runt ungdomen också, det är lättare att nå framgång, säger hon.
Ovanlig är också den nybyggda, specialanpassade skolbyggnaden med de små, ljuddämpade klassrummen med inredning i mjuka färger. Där står en korg med fidget-leksaker och en så kallad time-timer, klockan som gör det lättare att visualisera tid.
Där finns också Lilla skolan, ett klassrum för en enda elev som nås genom en separat ingång. Så mycket kan krävas för att locka till undervisning.
– Det bär en i arbetet. När du lyckas ge dem framtidstro. Alternativa vägar. Det ger dig så himla mycket, säger Katja Johnsson.
I klassrummet finns möjlighet att sitta avskärmad i lugn och ro, eller tillsammans med andra.
Hon undervisar aldrig fler än sju elever åt gången, ofta inte ens så många. En lektion är 45 minuter lång och schemat är flexibelt och kan förändras över dagen, eller över längre tid. Målet kan vara att nå betyg i ett eller ett par ämnen eller att bli gymnasiebehörig. För en elev är målet att gå till skolan en lektion i veckan.
En korg med stressminskande leksaker finns alltid inom räckhåll.
– Ungdomarna som kommer hit har väldigt låg eller ingen skolidentitet. De har inte sett att skolan är en väg framåt. Ganska snabbt behöver vi ringa in vad jag kan göra. Skolan är en framgångsfaktor i livet, säger Katja Johnsson.
I bokhyllan i samlingsrummet står bland annat Torey Haydns ”Burpojken” och Katarina Wennstams ”Flickan och skulden”. Böcker om trauma. En del av svenskundervisningen består också av att skriva om det självupplevda.
– I en reguljär skola har du trettio elever och du har inte riktigt tiden och orken att sätta dig ner med alla. Det jag tar med mig härifrån är att se varje elev, det kan vara så att jag är den enda som gör det, säger Johanna Isaksson.
Eleverna kräver total medvetenhet. I en undervisningsgrupp hade Katja Johnsson en elev som ville att hon skulle prata långsamt. Och en annan som krävde att hon talade snabbt.
– Jag går mellan de här eleverna och råkar göra fel och pratar för långsamt med den som inte vill och snabbt med den som vill ha det långsamt. Och då blir det genast ”varför gör du så mot mig, du vet hur jag vill ha det”. Jag förstår ju dem. De har varit tydliga med vad de behöver för att fokusera, men ibland blir det för mycket och då händer sådant, säger hon.
Kvinna, 16, år
Kvinna 20 år
Kvinna, 14 år
Kvinna, 17 år
I en granskning från 2021 påpekade Skolinspektionen att undervisningen fått en underordnad roll vid landets SiS-hem, underställd vården.
– Socialtjänstens primära anledning till placering är att ungdomen behöver vård. Samtidigt är inte en sådan rangordning gynnsam. Båda sidor vill att ungdomen ska nå framgång, komma ut härifrån och må bättre och då måste vi arbeta tillsammans, vård- och skolpersonal, säger Katja Johnsson.
Rektor Christian Stenbacke har legovarianten av Infinity gauntlet, den magiska härskarhandsken ur filmen ”Avenger End Game”, i sin bokhylla. Den står där tillsammans med ett visir med ”Rektor Christian” textat på pannbandet. Ett minne av pandemin i en skola där närundervisning är nödvändig.
Rektor Christian Stenbacke arbetar för samsyn mellan skola och vård på Ljungaskog.
Till skillnad från de flesta andra rektorer är han nöjd med de resurser han har. Han har 100 procent behöriga lärare. Det finns studie- och yrkesvägledare och specialpedagog. Lärdomsskolan har plats för 28 elever, men har tillfälligt halverat antalet platser, trots kön till SiS-hemmen. Ungdomarna som är placerade på Ljungaskog för tillfället kräver en högre personaltäthet.
– Är det inte underligt att jag som rektor får alla tillgångar jag behöver i slutet av kedjan? De borde finnas där redan i grundskolan, säger Christian Stenbacke.
Han startade projektet ”Samlad skoldag” när han började arbeta på skolan 2019. De två personalgrupperna, vårdare och lärare, ska samarbeta bättre. Nu ses de varje onsdag för att diskutera arbetet.
– Vi försöker konkretisera roller, behandlingsassistenterna är med i skolan, men vem ska göra vad? Läraren ska leda lektionen men behandlingspersonalen känner kanske ungdomarna bättre. De ser tecknen tidigare, innan något händer. Ibland blir det inte bra ändå, men oftast, säger han.
Att välja VFU på SiS-skola är ovanligt. Skolorna har svårt att rekrytera behörig personal. De ligger på landet, utanför pendelfarlederna.
– Dels tror jag att många saknar kunskap om vad SiS-uppdraget innebär, att det enbart handlar om tvångsvård och är en fråga för socionomer och vårdpersonal, och de missar skolverksamheten. Skoldelen av SiS får sällan uppmärksamhet, säger Christian Stenbacke.
SiS-hemmen har fått kritik i SVT:s ”Uppdrag granskning” för övergrepp på ett utpekat SiS-hem. Men också i Kajsa Nolbecks avhandling från Göteborgs universitet, som bland annat beskriver brister i den psykiatriska kompetensen.
– Det ska vara rättssäkert och det har granskningarna handlat om. Genom våra särskilda befogenheter får vi göra fysiska ingripanden för att skydda ungdomarna eller andra. Vi förväntas agera.
– Men skolpersonalen är inte lika erfaren som personalen på avdelningen. Innerst inne känns det säkert både utmanande och skrämmande när det uppstår konflikter och det kan hända att man därför agerar lite sent, säger Christian Stenbacke.
Eleverna har hela sin värld på Ljungaskog under allt från åtta veckor för en utredning till ett år för behandling. Det ställer särskilda krav.
– Vi frågar aldrig vad som hänt i helgen, de har tråkigt på helgerna när det inte är skola. Man gör ingen större grej av lov. Vi gör ingen återkoppling efter lovet. Jag kan säga trevlig helg men inte glad midsommar och så, säger Katja Johnsson.
Och precis som i reguljär skola är inledningen av lektionen viktig.
– Deras livsvärld är långt från min egen, men det är viktigt att plocka upp den. Det är muntliga diskussioner om saker i samhället, gängkriminalitet intresserar dem, kvinnligt och manligt, rapmusik. Man pockar på deras uppmärksamhet. Jag har aldrig lyssnat på rap själv, men nu kan jag en hel del, säger hon.
Utanför på skolområdet står en häst i en hage. De andra två strax utom synhåll.
För eleverna är det möjligt att få undervisning i stallet. Ytterligare ett sätt att locka ungdomarna till att bli elever.
Debatt ”Många lärare brottas med att uppnå en hög pedagogisk kvalitet”
Debatt Därför har debatten som ifrågasätter vikten av relationsbyggande i skolan dragit igång.
Replik Specialpedagogen Olga Victorsdotter-Sapkina svarar Linnea Lindquist om hur elever lär sig.
Debatt Sveriges Lärarstudenter kritiserar marknadsskolan i ny kampanj
Replik Linnea Lindquists svar till Per Kornhall om relationer: ”En sådan skola vill jag ha”.
Friskolor ”Överskott handlar om trygghet för de anställda” säger vd Marcus Strömberg.
Fritidshem Incidenten blev startskott för debatt om arbetsmiljön i fritidshem.
Betyg För första gången är pojkarna bättre i matematik.
Jag är lärare Maria Lindqvist om varför hon är lärare – och vad hon skulle göra om hon var skolminister för en dag.
Slutreplik ”Används för att skapa två läger – de goda och de onda”
Debatt Biblioteksutvecklaren Magdalena Ivarsson ser ingen brist på bibliotekarier till skolorna.
Friskolor Trots ökat elevunderlag – här tappar friskolorna elever.
Debatt Inför mötet med skolministrarna Lotta Edholm och Simona Mohamsson: ”Räcker inte med dialog”.
Krönika Tänk om det är själva skolan som ställer alltför höga krav på kognitiva färdigheter i en alltför avancerad miljö?
Debatt ”Det krävs lärarexamen för att antas till specialpedagogprogrammet” skriver Vivianne Arnell
Debatt ”Lyssna på oss som arbetar i skolan varje dag” skriver specialpedagogen Tina Trollefur
Debatt Alla elever ska få hjälp innan frånvaron blir omfattande, skriver Andrea Hedin (M).
Debatt De listar skolans problem: ”Makabert skylla på specialpedagogerna”
Arbetsbelastning Inför hotet: ”Kommunen borde passa på att få ner barngrupperna.”
Friskolor Kommunen varnar för negativa konsekvenser.
Debatt Betygsutredaren Magnus Henrekson svarar på kritiken mot nya betygssystemet.
Debatt Debattören Kari Parman vill se ett slut för vinstdrivande skolor.
Förskola Ingrid Pramling Samuelsson om fallgropar som mobiltelefoner, jobbmöten och relationer.
Slutreplik Oscar Björk: ”Ett barn lär sig inte att förstå en text bara genom att ljuda orden”.
Arbetsmiljö Läraren Elle Hellman i kampen för resurser till skolan: ”Jag kommer kriga tills jag dör”.
Debatt Liberalerna ”far ut mot en hårt arbetande lärargrupp”, skriver debattören.
Debatt Läraren Ulrica Björkblom Agah håller med Liberalerna om specialpedagogisk undervisning
Krönika ”Nu kavlar vi upp ärmarna, biter ihop käkarna och ber en stilla bön att vi ska räcka ett år till.”
Arbetsmiljö På måndag kommer eleverna – och förhoppningsvis även lärarnas scheman.
Debatt Specialläraren Disa Karlsson Malik vill se fortsatt specialpedagogisk utbildning.
Arbetsmiljö Paul Carlbark tillbaka i klassrummet – släpper bok om maktmissbruk i skolan.
Lön & avtal Nya unika siffror: ”En skillnad på över 1 100 kronor i månaden går inte att acceptera”.
Hoten mot lärarna Ett halvår efter skolattacken i Örebro – så har Sveriges Lärare jobbat.
Krönika ”Vad folk kanske inte fattar är att planera en lektion är ett hantverk.”
Replik ”Styrkan finns i kombinationen mellan tydlig lärarledd undervisning och socialt, likvärdigt lärande”, skriver Johanna Lüddeckens.
Skolbudget Donation på 20 miljoner till skola – kommun ber om fallfrukt till eleverna.
Replik ”Lärare ska inte ha något som helst utrymme att använda ineffektiva och dåliga undervisningsmetoder”, skriver Linnea Lindquist.
Skolpolitik Elever med problematisk skolfrånvaro kan omfattas av nya närvarokraven.
Replik Större problem bakom sviktande läsning än brist på särskilt stöd, menar Oscar Björk
Undervisning Fick hoppa in som tecknad vikarie i Knatte, Fnatte och Tjattes klass.
Debatt Simona Mohamsson och Lotta Edholm: ”Skolan behöver färre skrivbordspedagoger”.
Debatt Anders Hill ser hur pendeln har svängt – men vad händer med AI:s framväxt?
Musik Kliver upp på de stora festivalscenerna som DJ Özzi.
Krönika Lärarna i svensk skola har fått bestämda direktiv att göra precis det motsatta, skriver Filippa Mannerheim.
Debatt Grundskolläraren Cecilia Wemgård efterlyser eftertanke i samtalet om AI i skolan.
Debatt Erfarne läraren listar tre faktorer som bromsar skolutveckling
Debatt Han översätter Lagerlöf till TikTok i sin uppmaning till skolministern: ”Våga investera”
Krönika ”Jag vet minsann vad som händer på de så kallade uppstartsdagarna därute i landet”.
Debatt ”Vi ser något helt annat är det vissa lärare upplever. Det är logiskt”
Kursplaner Stora förändringar för profilskolorna om utredningens förslag blir verklighet.