Här debatteras vinster i skolan: ”En historisk relik”

Med drygt ett år kvar till valet är Sveriges Lärares rapport en rejäl vidräkning med marknadsskolan och dess effekter på både skola och samhället i stort.

– Marknadsskolan måste börja ses som en historisk relik vid det här laget då den inte ger det vi önskar, förklarar förbundets vice ordförande Robin Smith när han presenterade rapporten tillsammans med Anna Olskog, Sveriges Lärares förbundsordförande.

Tillsammans med Sveriges Skolledares ordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman poängterade de bland annat det grundläggande systemfel med marknadsskolan som rapporten belyser och med det uttalade kravet att vinstuttag liksom driftformen aktiebolag inte längre ska ha något inflytande över klassrummen.

– Vi är samstämmiga med rapportens innehåll och Sveriges Lärare. Våra medlemmar, skolledare, drivs av att skapa ett värde och inte vinst och vill bidra till att skapa ett bättre samhälle. Det visar vår egen undersökning. Där är åtta av tio av våra medlemmar emot vinstutdelning, säger Ann-Charlotte Gavelin-Rydman.

”Mer makt åt näringslivet”

Mikael R Karlsson, fil.dr. i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, har utöver rollen som undervisande gymnasielärare bedrivit mångårig forskning. Han drar paralleller tillbaka till friskolereformens och skolpengens genomförande, till det tidiga 80-talets nyliberalism och New Public Management.

– Det här vi ser nu är ett resultat av den nyliberala revolutionen, en närmast global rörelse. Man ger helt enkelt mer makt åt näringslivet. Då är det ekonomin i första hand som är målet och politiken endast ett medel snarare än ett mål. Det fanns också tidigt en kritik mot den statliga skolan, faktiskt både från vänster och höger, säger Mikael R Karlsson om de många nyliberala reformer som följde.

Han ser ett brett stöd för att exempelvis återförstatliga skolan.

– Och ett ännu starkare stöd för att ta bort vinsterna inte bara från skolan utan från hela välfärden. Hur man sedan ska göra med återreglering av ägandet, koncerner och så, det har jag ingen lösning på, utvecklar han.

En sak har de gemensamt

När de inbjudna politikerna äntrade podiet på Wisby Strand inför ett 50-tal åhörare så började det hetta till. De ideologiska skillnaderna framträdde när Moderaternas, Centerpartiets och Socialdemokraternas representanter tog till orda. Med det gemensamma att något behöver ske – oaktat innehållet och slutsatserna i rapporten.

– Jag vill gärna se en reglering av skolan. Men skolan ska framför allt kunna konkurrera med kvalitet, inte med betyg, olika intag och ersättning. Där vill jag se en förändring. Med de ramarna tydligare på plats så är det bara bra med konkurrens, säger Douglas Thor, MUF-ordförande.

– Jag har inga problem med att se aktiebolagsägda skolor. Incitamentet för investerare är att kunna göra vinst. Annars vill de inte investera.

Socialdemokraterna har lyft frågan om vinster i välfärden.

– Vi har länge velat att vinstintresset ska bort från skolan. Motivet för den som äger och driver skolor som aktiebolag är att ta ut vinst och det är det som är problemet, säger Linus Sköld (S), ledamot i utbildningsutskottet.

Med en nyvald partiledare, Anna-Karin Hatt som har en bakgrund som friskole-vd, har Centerpartiets syn på marknadsskolan fått uppmärksamhet.

– Men vi har hela tiden varit ärliga med att vi inte vill avskaffa marknadsskolan. Vi har extremt mycket fokus på att den som levererar kvalitet ska få betalt för det, förklarar Niels Paarup-Petersen (C), utbildningspolitisk talesperson.

– Vi har inget emot valfrihet. Det har dessutom visat sig vara bra.

Förbundsordförande Anna Olskog var försiktig med att dra några långtgående slutsatser av seminariet. Hon poängterade att debatten var den viktigaste i hela Almedalen, att Sveriges Lärares och dess medlemmar, Sveriges Skolledare och forskningen ”står bakom det faktum att marknadsskolan är en förlust för barn, elever, lärare och hela samhället.” 

– Vi lärare vill inte ha vinster i svensk skola. Det säger mina kollegor och våra medlemmar, säger Anna Olskog.

Hon förväntar sig mer av politiker och beslutsfattare.

– Det jag förväntar mig nu är ett agerande, inte ett bemötande. Jag vill se reell skillnad i form av politiska beslut, som gör gällande att barn och elever får det stöd de har rätt till och att vi lärare kan ta vårt yrkesansvar utan att betala med vår egen hälsa. Marknadslogiken hör inte hemma i svensk förskola och skola.

LÄS MER:

Lärarna eniga i ny rapport: Stoppa vinsterna i skolan

Kritiken: ”Förslaget gör det svårt att driva friskolor”

Sveriges Lärare: Det här saknas i utredningen