Rektor Linnea: Inför en ny skolform för gråzonsbarnen

• LÄS ÄVEN: Därför blir skolan en plåga för ”gråzonsbarnen”

IQ-tester är ett trubbigt sätt att bedöma en persons kompetens men det används för att avgöra om en elev ska gå i anpassad grundskola eller i den vanliga.

För dem som har under 70 i IQ erbjuds anpassad grundskola. För dem som ligger lite högre, mellan 70 och 85 är det den vanliga grundskolans läroplaner som gäller. Den gruppen utgör 14 procent av eleverna och för en stor del av dem blir skolan en plåga.

Finns ingen plan för dem

Gruppen sägs ha STD, svag teoretisk begåvning. Det är inte en diagnos utan en beskrivning av personer i det lägre nivåerna av normalkurvan. Trots att gruppen ofta har liknande svårigheter som till exempel elever med ADHD saknas stödmaterial hos Skolverket om hur lärarna ska ta hand om dem.

– Vi har skolplikt som tvingar alla att vara i skolan i tio år men vi har ingen plan för hur vi ska ta hand om den här stora gruppen, så kan vi inte ha det. Även om vi ger dem allt stöd vi kan så kommer de inte att klara målen i kursplanen, säger rektorn Linnea Lindquist.

”Gör alla en otjänst”

Linnea Lindquist påbörjar strax sitt 15:e år som skolledare. Hon har på nära håll sett hur den här gruppen elever farit illa av skolsystemet och av risken att stigmatiseras av svaga resultat på IQ-tester.

– Nästan alla mina elever kommer från länder där diagnostisering inte förekommer. Att förklara för vårdnadshavarna att deras barn saknar förutsättningar för att klara skolan är svårt och oerhört känsligt eftersom det finns värderingar i begrepp om svag begåvning. Men att inte tala om det är att göra alla en otjänst.

Linnea Lindquist efterlyser en ny skolform mellan anpassad grundskola och grundskola för de elever som befinner sig i gråzonen.

– Vi måste få till ett system som fångar upp dem och som erbjuder en skolform som de klarar av, ett mellanting mellan anpassad skola och grundskola. Som vi har det idag är jätteelakt mot väldigt många.

Stor variation i gruppen

Att avgöra vilka som ska erbjudas plats i den nya skolformen blir en svår balansgång. Variationen inom gruppen är stor, en elev med 75 i IQ kan ha större möjlighet att klara sig i den vanliga grundskolan än en elev med 85, beroende på andra färdigheter.

– Vilka som ska erbjudas plats i denna nya skolform ska beslutas av rektor efter att eleven blivit utredd av psykolog. Det är bara psykologer som har den kompetens som krävs för att bedöma det eftersom det finns stora variationer i gruppen även om kognitionstesterna visar samma siffra.

Hennes tre åtgärder

Linnea Lindquist har tidigare föreslagit tre åtgärder för att mildra plågan för elever med svag teoretisk begåvning:

• Slopa betyget F.
• Återinför allmän och särskild kurs i kärnämnena.
• Inför en renodlad yrkesutbildning.

På ett par av punkterna har hon fått gehör.

– Det nya betygssystemet med siffror och utredningen ”Fler vägar till arbetslivet” som föreslår sänkta teoretiska krav för yrkesutbildningar är steg i rätt riktning. Man kan tänka sig både kortare renodlade yrkesutbildningar och att förlänga den nuvarande till fyra år så eleverna hinner med de teoretiska bitarna.

”Nivågruppering är en lösning”

Nivågruppering, allmän och särskild kurs, föreslås från flera håll och har stöd i forskning som en hjälp framför allt för svaga elever.

– Nivågruppering är absolut en lösning. Det görs väl överallt redan? Inte så att man flyttar vissa elever till ett annat klassrum men i vilka uppgifter eleverna får och hur bedömningen görs. Har man tillgång till speciallärare eller likande två-lärarsystem så görs det hela tiden. Eleverna vet inte själva vilken grupp de tillhör så ingen blir utpekad.

LÄS MER:

Lärarnas vädjan: Låt oss nivågruppera eleverna!

Experten: Alla i samma klassrum alltid funkar inte

Många lärare vill ha tillbaka allmän och särskild kurs

Lyckad nivågruppering läggs ner – av rädsla för Skolverket