Facket om nya siffrorna: ”Ohållbar belastning”
Reglerad undervisningstid kan ge lärare förutsättningarna de behöver, menar Anna Olskog, Sveriges Lärare
Talis
Allt större del av lektionerna går åt till att hantera ordningen i klassrummet.
Det gör att undervisningstiden minskar.
Samtidigt ligger lärares stress på samma nivå som 2018, den drabbar nära hälften av lärarna.
– Svenska lärare trivs, men det är till priset av en ohållbar arbetsbelastning, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare.
Finska lärare har kortast arbetsvecka av de nordiska länderna, men lägger också mest tid på undervisning.
Svenska lärare ser däremot hur tiden de lägger på annat än undervisning under en arbetsvecka ökar. Och en allt större del av lektionerna går till att upprätthålla arbetsro i klassrummet.
14 procent av varje lektion går till studiero och ordning, jämfört med 11 procent 2018. Andelen som uppger att de behöver lugna ner störande elever har ökat från 56 till 69 procent sedan 2018. Det visar Talis 2024, som undersöker attityder och villkor för högstadielärare inom OECD.
”Ohållbar arbetsbelastning”
– Talis 24 bekräftar att svenska lärare trivs med sitt jobb, men det är till priset av en ohållbar arbetsbelastning, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Administrationen kräver mer av svenska lärare än de nordiska kollegorna.
Medan svenska lärare lägger tre timmar i veckan på detta, rapporterar lärare i Norge, Danmark, Finland och Island mellan en och två timmar.
Från Sverige rapporterar lärarna också större undervisningsgrupper, jämfört med de nordiska grannarna. Medan övriga nordiska länder har en snittgrupp på 21 elever, har den svenska högstadieläraren 27.
Svenska lärare upplever också att mer än 10 procent av eleverna har svårt att förstå undervisningsspråket, jämfört med 6 procent för OECD. Fler lärare uppger också att eleverna har beteendeproblem jämfört med 2018.
För många förändringar
Samtidigt har de svenska lärarnas stress inte minskat sedan förra undersökningen, utan ligger kvar på 45 procent som upplever hög stress i arbetet. Sverige har också en högre andel som svarar att det sker för många förändringar utan att skolorna tillför resurser, jämfört med OECD.
– Just nu jobbas det på regeringskansliet med en mängd utredningar, och flera kommer att göra skillnad för oss när det blir politiska beslut. Men det är klart att svensk lärarkår blivit törnad av reformer som duggat tätt, det görs utan att man ser att det blir skillnad, säger Anna Olskog.
Låg status
Medan svenska lärare upplever att de värdesätts av elever och vårdnadshavare, uppger endast 15 procent att lärares åsikter värdesätts av politiker och beslutsfattare.
Lika liten andel anser att lärare har hög status i samhället.
– Det finns en engagerad lärarkår i Sverige, möt upp engagemanget med verkliga förutsättningar så har vi den kunskapsnation vi vill se. Men så länge vi inte bemöts med respekt av samhället blir det svårt att rekrytera och behålla lärare, säger Anna Olskog.
Hon ser regleringar av lärares tid som den viktigaste faktorn för att vända negativa trender.
– Regleringsagendan är rätt väg framåt. Att säkerställa nationella regleringskrav, ett tak på undervisningstid, garanterad tid för för- och efterarbete. Det här är en politik som går i takt med vad Talis visar. Vi lärare behöver ramarna för att kunna bedriva undervisning med kvalitet, säger Anna Olskog.
Sverige deltog för tredje gången i OECD:s enkätstudie Talis (The Teaching and Learning International Survey), tillsammans med 52 andra länder. Skolverket uppger att svarsfrekvensen i de delar som riktar sig till lärare är 75 procent.
LÄS ÄVEN:
