Svenskläraren Orsolya Vas valde själv att prata engelska under tonåren i Sverige. Foto: Privat
Läraren: "Engelskan blev ett skyddande försvar"
Inkludering Svenskläraren Orsolya Vas menar att många ungdomar pratar engelska för att skapa likvärdiga förutsättningar för sin identitet. Hon använde själv engelskan som ett coolt, skyddande försvar när hon kom till Sverige som tonåring.
Orsolya Vas är lärare i svenska, svenska som andraspråk och SO-ämnen och ordförande för Lärarförbundet i Bräcke kommun där hon arbetar. Hon jobbar också som språk– och kunskapsutvecklare i kommunen. Hon kom själv till Sverige som 12-åring från före detta Jugoslavien. Sina första år tillbringade hon i Svappavaara i Kiruna innan hon flyttade med sin familj till Jämtland.
Flerspråkigheten var norm
I hemlandet tillhörde hon en ungersk minoritet men myndighetsspråket var serbokroatiska. Orsolya konstaterar att det är vanligt i många länder att barn lär sig kommunicera på olika språk. Inte minst i länder med ett kolonialt förflutet där exempelvis engelska, franska eller spanska varit det akademiska språket eller myndighetsspråket vid sidan om modersmålet.
– Jag är flerspråkig sedan så länge jag kan minnas. För mig är det inget konstigt att man talar ett språk i hemmet, ett i skolan och ett annat med grannen. Det är mer ett undantag som vi har i Sverige med ett stort fokus på svenskan och till viss del på engelskan, säger hon.
Hon använde själv engelskan som tonåring i Sverige för att prata med kompisar. När hon började i skolan i Sverige ansåg lärarna att hon i första hand skulle fokusera på svenskan och inte vara med på engelskan trots att hon hade läst engelska sedan årskurs 5 i sitt hemland.
Jag tror att jag markerade med att prata engelska och tala om att jag inte var svensk för att slippa höra någon annan säga det till mig
– Jag kände mig väldigt bedrövad över det, som om man tog ifrån mig något. Jag byggde upp en sorts trots och lärde mig engelskan av mina kompisar. Vi pratade jättemycket engelska på kvällarna på ungdomsgården. Det var lite coolt och vi kunde utmärka oss. Det var nästan som en försvarsmekanism. Jag tror att jag markerade med att prata engelska och tala om att jag inte var svensk för att slippa höra någon annan säga det till mig och riskera att de kritiserade min svenska, säger hon.
Trots att hon i dag undervisar svenska elever i svenska så har hon fortfarande kvar ett sorts mindervärdeskomplex.
– Jag kan fortfarande känna ibland, platsar jag här?
Logiskt att barnen använder engelska
Hon tycker att det är logiskt att många barn använder engelska i högre grad i dag. Det är ett språk som hörs hela tiden runt omkring oss. Det blir ett gemensamt språk där alla har samma förutsättningar.
– Engelskan kan elever med annan språkbakgrund till och med bli bättre i än svenskarna och det kan ingen ta ifrån dem. Språk är så identitetsbyggande. Du är den du är utifrån hur du uppfattas av andra. Många barn har kommit till mig och frågat: Är du svensk? De vill liksom förstå hur de ska uppfatta sig själva och den här rotlösheten påverkar barnen inte minst när de är på väg att lämna tryggheten i grundskolan i nian, säger hon.
Språk är så identitetsbyggande. Du är den du är utifrån hur du uppfattas av andra.
Många familjer får inte permanenta uppehållstillstånd i dag vilket också har påverkat barnens motivation att lära sig svenska, upplever hon. När barnen inte vet om de får stanna eller var de ska härnäst använder de engelskan som ett universalspråk.
– Självklart går det att arbeta med svenskan och träna bort en brytning men det är mycket jobb bakom. Barn vill ofta ha en quick fix och känna att de duger här och nu.
LÄS ÄVEN: