Debatt: Orimligt att en termins studier räcker för godkänt slutbetyg i NO-ämnen

Bakgrunden till att jag börjat fundera kring frågan är hur man ska tänka kring elever med anpassad studiegång. Tänk en elev som går i årskurs 8 och som sedan starten av årskurs 7 inte läst NO eller teknik. Eleven vill börja läsa NO igen och rektor tar bort den anpassade studiegången. Här uppstår ett problem tycker jag.

Om det hade varit matematik eller spanska som är ämnen där allt man gör bygger på tidigare förvärvade kunskaper så kommer det bli problematiskt men inte omöjligt att börja studera ett ämne som skolan under en period anpassat bort. Det centrala innehållet rullar runt varje år men blir hela tiden alltmer komplext. Har man som elev inte läst ämnet matematik eller spanska kommer det bli svårt att plötsligt börja studera ämnet igen med sina jämnåriga utan att behöva ta igen vad man missat.

I NO- och SO-ämnen, låt säga fysik eller historia, så bygger inte kunskapen på samma sätt på tidigare förvärvade kunskaper. Det går alldeles utmärkt att börja studera optik eller andra världskriget och visa på godkända kunskaper inom det området utan att ha en massa förkunskaper. Självfallet har man en fördel av att tidigare fått träna på att bearbeta faktatexter, plocka ut viktiga begrepp, kunna förklara dessa och sätta in dem i ett sammanhang men det är inte nödvändigt för att kunna bli godkänd.

Vände mig till Skolverket

Med dessa frågeställningar i ryggen så vände jag mig till Skolverket och undrade hur man ska förhålla sig till om en elev som tidigare inte studerat NO nu vill börja göra detta och hur jag ska förhålla mig till missat centralt innehåll. För att spetsa till frågan så påstod jag att eleven i fråga inte läst NO under årskurs 7, 8 och höstterminen i årskurs 9. Svaret jag fick är att elevens ska kunna nå betyg om den visar på godkända kunskaper mot betygskriterierna och om det finns svårigheter för eleven att nå dessa så ska man göra anpassningar för eleven.

Min följdfråga blev då hur man ska förhålla sig till nationella prov. Om en elev som inte läst fysik under hela högstadiet förutom sista terminen i årskurs 9 får ett nationellt prov i fysik så ser jag uppenbara risker att eleven kommer få svårigheter att klara detta även om den fått godkänt på den fysik vi arbetat med under vårterminen. Här är Skolverkets svar att extra stor vikt ska läggas vid nationella prov men att det samtidigt bara är ett av flera bedömningsunderlag. De är också tydliga med att de inte vill kommentera enskilda fall utan det får man lösa genom kollegiala samtal.

”Missat stora delar av det centrala innehållet”

Min slutsats är att om man är en oengagerad elev så kan man välja att under stora delar av högstadiet inte studera NO och SO för att sedan börja läsa de här ämnena under årskurs 9. Dessutom genomför man inte det nationella provet eftersom det troligen blir till ens nackdel. Därefter kan man gå ut grundskolan med godkända betyg trots att man inte kan så mycket av ämnet.

Det känns som att vårt betygssystem är konstruerat för färdighetsbaserade ämnen där förvärvade kunskaper hela tiden bygger vidare på varandra och inte för faktabaserade ämnen som NO och SO. Det kan inte vara så att man kan nå godkänt slutbetyg i ett NO-ämne efter att bara läst det en termin då man missat stora delar av det centrala innehållet.

Lars Kjellander, lärare 

LÄS ÄVEN

Persson: Sluta plocka billiga poäng och ta tag i skolans riktiga problem

Rutinerad mattelärare för arvet vidare

Ambulerande lärare får fart på matematiken

Förälderns matteklubb skapade dilemma för skolan

Tre mattelärare om när alla vill ha hjälp samtidigt