Lärarens iskalla uppdrag: Vakta isbjörnar på Nordpolen

Läraren Anna Stiby fick följa med på en internationell polarforskningsresa. Foto: Oskar Omne
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Ämnesläraren | Lärare i matematik, teknik, naturvetenskap mm

Åtta veckor omgiven av forskare, isbjörnar och is så långt ögat kunde nå. Kemi- och biologiläraren Anna Stiby på Nacka gymnasium har gått en intensivutbildning i arktisforskning, som hon själv beskriver det.

Omslaget till vårt senaste nummer av Ämnesläraren. Foto: Oskar Omne

Kemi- och biologiläraren Anna Stiby har tillbringat åtta veckor på isbrytaren Oden, på Nordpolen, tillsammans med 38 forskare från olika discipliner. Hon har tilldelats Polarforskningssekretariatets lärarstipendium, vilket innebär att man får följa med på en internationell polarexpedition. Den här gången till den Arktiska oceanen.

– Det var otroligt spännande. Jag var som en elev och fick följa forskarna i deras arbete och ställa frågor. Någon gång fick jag bära vatten och sortera hoppkräftor, och vissa dagar var jag isbjörnsvakt, säger Anna Stiby och skrattar.

Sedan berättar hon hur en av isbjörnarna hindrade forskarna att ge sig ut på isen genom att cirkulera runt båten i timmar. Till slut var de tvungna att skrämma bort den med hjälp av ljudet från en helikopter.

Djur på 4 000 meters djup

Syftet med det internationella nätverket Synoptic arctic surveys resor är att kartlägga det arktiska ekosystemet, vilket forskarna bland annat gör genom att borra i iskärnor och kontrollera temperaturen i is och vatten.

– Det unika med just den här resan var att det lades stort fokus vid vilket biologiskt liv det finns under ytan, vilket jag tyckte var särskilt intressant. Det var jättehäftigt att se vad forskarna fick upp i sina nät – djur på 4 000 meters djup.

Anna Stiby

Ålder: 47 år.
Bor: Nacka, utanför Stockholm.
Familj: Två tonårsbarn.
Utbildning: Ämneslärarutbildning och kemist.
Boktips: ”Expeditionen: Min kärlekshistoria” av Bea Uusma.
Därför älskar jag att vara lärare: ”För att det är omväxlande och socialt och för att jag tycker om att inspirera ungdomar till att lära sig mer om kemi och biologi, och hur världen omkring dem är uppbyggd.”

Ett annat forskningsområde hon fascinerades av är meteorologernas koldioxidmätningar.

– De har specialutrustning som gör att man kan följa koldioxidflödena live och hur de strömmar från vattnet, snön och isen.

Uppdatera bilden av forskare

Anna Stibys roll som stipendiat var att kommunicera hur det är att vara polarforskare.

– Min ambition är att få eleverna att bli nya nyfikna på forskningsarbete inom polarområdet, och forskning generellt. Elever har ofta en förlegad bild av att en forskare sitter ensam på ett labb. I dag ser det helt annorlunda ut och är mycket mer varierat. Man samarbetar och kan få träffa människor från hela världen. 

Under resans gång drev hon en liten blogg på Polarinstitutets hemsida. I övrigt har hon skrivit artiklar, hållit föredrag för lärare och kan ofta referera till sina nyförvärvda kunskaper från resan, som en naturlig del av undervisningen. Tidigare hade hon exempelvis inte reflekterat över att det lever hela samhällen av organismer inuti den arktiska isen, i små vattenfyllda porer, exempelvis bakterier och mikroalger.

– Senast i går berättade jag för en klass om att meteorologerna skickade väderballonger var sjätte timme, dygnet runtom, och att jag skickade den högsta väderballongen. Priset var mängder med godis!

Anna Stibys favorit­uppgift om växthus­effekten

Kan världshaven absorbera lika mycket CO2 om de blir varmare?

  1. Häll omkring 50 cm3 kokande vatten i en E-kolv. Lägg lite krossad is i en annan E-kolv och häll i 50 cm3 kranvatten.
  2. Tillsätt ett par droppar BTB till båda E-kolvarna. Vad visar indikatorn?
  3. Justera med några droppar svag syra så att båda lösningarna blir gröna och blås utandningsluft genom vattnet i E-kolvarna med hjälp av ett sugrör. Vad sker i de båda E-kolvarna? I vilken ändrar indikatorn färg snabbast?
  4. Värm upp E-kolven med det kalla vattnet, försiktigt. Vad händer?

Lärdom efter labben: Eleverna förstår att kallt vatten kan hålla mer koldioxid än varmt vatten.

Källa: Kemilärarnas resurscentrum (KRC).