Så låter han konsten ta plats i skolan

Foto: Johan Bävman

Peter Jönsson strävar alltid efter att eleverna ska tänka själva och problematisera sina idéer. ”Jag vill att deras arbete ska likna en konstnärs process”, säger han. Här tillsammans med eleven Saga Klinglöf.

Han vill få eleverna att förstå hur bilder påverkar vår syn på samhället. Peter Jönsson är bildläraren som menar att bild egentligen borde ingå i alla ämnen. Här förklarar han varför.

Eleverna i årskurs 3 på Bryggeriets gymnasium i Malmö har just varit ute för att fotografera offentliga konstverk runtom i staden.

– Sedan diskuterar vi vilken funktion verket har i stadsmiljön. Och att det inte handlar om ifall det är fint eller fult utan vad konstnären försöker säga.

Offentlig konst är en viktig del i Peter Jönssons undervisning. Nyss nämnda fotografering är starten på ett projekt som inleder varje hösttermin för årskurs 3 där eleverna ska arbeta med något som skulle kunna bli ett offentligt konstverk. Projektet kallas Memory matters, efter en utställning på Skissernas museum i Lund som berörde debatten om att riva statyer av historiska personer som i senare tid omvärderats.

– Vi startar med en stadsvandring för att se på konstverk. Och nu har vi hamnat mitt i en intensiv debatt kring ett nytt antirasistiskt verk som ska uppföras i Malmö.

Peter Jönsson

Namn: Peter Jönsson.

Ålder: 62 år.

Gör: Undervisar i bild, psykologi och konstarterna & samhället på Bryggeriets gymnasium i Malmö. Gäst­föreläser sedan 20 år på Lunds tekniska högskola kring bland annat skissteknik.

Fritiden: Tecknar och målar samt gillar att cykla och paddla.

Därför blev jag lärare:
”Jag har alltid arbetat med bild i någon form och är väldigt intresserad av hur vi uppfattar och tolkar bilder omkring oss. Någon nämnde att jag kanske kunde bli lärare, så det var lite av en slump.”

Simulerar verkligheten kring offentliga verk

Eleverna får välja en händelse de tycker borde lyftas fram.

– Sedan får de bygga en modell, så som man gör om det är en tävling inför ett offentligt verk på riktigt. Det brukar bli bra och på det här sättet kan de vara med i den offentliga berättelsen av Malmö i dag.

Återkommande får han frågor om balansen mellan styrning och frihet för konsten.

– Eleverna tycker att konsten ska vara friare. Samtidigt behöver de ramar eller vissa begränsningar för att komma på något eget.

I projektet om offentlig konst har han därför valt fem platser som eleverna får välja mellan.

– Precis som en offentlig upphandling kan vara.

Själv har Peter Jönsson på olika sätt alltid arbetat med bild. Som serietecknare och illustratör och fri konstnär med egna utställningar. Han har pluggat både konst, psykologi och konstvetenskap.

– Jag har alltid varit fascinerad av perceptionen, vad som styr hur vi uppfattar samhället.

Nu har han just avslutat en lektion i konsthistoria och knyter an till det.

– Vi ser verkligheten och den visar vår vardag.

Han är medveten om att han själv skapar en del av elevernas bild av världen:

– Jag visar kanske 400 bilder ur konsthistorien under ett läsår. Och det har stor betydelse hur jag väljer …

Slarv med bilder i läroböcker

I undervisningen i bildteori har han fokus på hur konsten påverkar vår uppfattning av världen. Och hur konsten kommer in i vardagen. Han är ganska upprörd över hur slarvigt bilder ibland används – även i läroböcker. Som när han hittade en bild av korstågen till Jerusalem i en samhällskunskapsbok:

– Målningen som bilden visade gjordes hundratals år efter korstågen och visar på ljuslockiga riddare som klättrade på en mur, som de goda, och nedanför dem några slags exotiska mörka vildar. Och bilden hade ingen förklaring.

Som en följd av resonemanget menar Peter Jönsson att bild och konst borde vara med i alla ämnen.

– Jag menar att bildämnet egentligen är ett språkämne.

Peters fem bästa tips

  1. Se till att göra projekt med eleverna med ingångar som du själv tycker är kul eller utmanande. Din entusiasm smittar.
  2. Försök alltid få eleverna att förstå att bilderna de ser formar vårt sätt att se på samhället.
  3. Uppmuntra eleverna att tänka själva, problematisera, till exempel när det gäller val av material.
  4. Ge eleverna vissa begränsningar, även om de vill vara fria, annars kan de lätt fastna och inte komma på något alls.
  5. Påminn eleverna att de går i skolan för sin egen skull.

LÄS ÄVEN

Så kan teater stärka elever i skolan

Så kan bild- och mattelärare samarbeta

Siffror: Varannan praktisk-estetisk lärare är obehörig

Kritik när musik och bild bara växer på lågstadiet