Allt fokus på teori slår ut elever
Kursplaner De teoretiska ämnena äter upp en allt större del av den totala undervisningstiden i grundskolan – samtidigt som de teoretiska momenten dessutom växer i de praktisk-estetiska ämnena. Nu varnar bildlärare för att utvecklingen riskerar att slå ut elever.
När dåvarande skolministern Beatrice Ask (M) antog läroplanen, Lpo 94, med ledorden att skapa ”Europas bästa skola” sjönk den totala undervisningstiden för det praktisk-estetiska blocket med mer än 30 procent – närmare 600 timmar gick förlorade. Samma år gick den blivande bildläraren Terje Adkins i ett demonstrationståg genom Stockholm. Han beskriver det som en begravningsceremoni.
Och när Skolverket nu, snart 30 år senare, meddelat att elevens val ska slopas innebär det att de elever som i framtiden vill utöka sin utbildning med praktisk-estetiska kurser inte kommer att kunna göra det.
Det är en sorg att dagens skola inte kan leva upp till en allsidig undervisning.
– Den här utvecklingen tycks aldrig ta slut och det är en sorg att dagens skola inte kan leva upp till en allsidig undervisning, eftersom elever lär på olika sätt. I dag styrs politiker av en tro på att rabblande av fakta är det enda som gynnar barnens lärande och det oroar mig, säger Terje Adkins, som numera är ledamot i Lärarförbundets förbundsstyrelse.
Teoretiska innehållet ökar i bildämnet
Vår granskning visar att de teoretiska ämnena äter upp en allt större del av den totala undervisningstiden i grundskolan – och snart är nästan åtta av tio lektioner teoretiska. Under Terje Adkins 27 år som bildlärare har kursplanerna i de praktisk-estetiska ämnena dessutom fyllts på alltmer – med teoretiskt innehåll. Han är inte kritisk till förändringen i sig utan understryker exempelvis att bildanalys blir allt viktigare i dagens samhälle, där unga översköljs av bilder som kräver ett kritiskt förhållningssätt.
– Men vi saknar de förutsättningar som krävs för att kunna leva upp till allt som ska hinnas med i kursplanen. Särskilt med tanke på tidsbegränsningen och att undervisningen ofta sker i helklass, vilket är helt orimligt. Många moment går inte ens att genomföra med så många elever.
Risk att teoretiska prov får styra
Han betonar att de flesta lärare i praktisk-estetiska ämnen är skickliga på att förena teori och praktik.
– Men om en lärare känner sig pressad från elever eller vårdnadshavare och upplever att man behöver evidens för att motivera ett visst betyg finns det en risk att man låter prov och tester styra. Det ser jag som en extremt stor fara.
Även Janet Ericsson, lärare i engelska och bild på Tunaskolan i Lund och ordförande för Bildlärarnas riksförening, lyfter vikten av bildämnets teoretiska delar.
– Däremot tycker jag att den teoretiska delen är för omfattande i förhållande till den skapande delen. Det riskerar att leda till att teorin får väga tyngre än skapandet eftersom den typen av kunskaper är lättare att bedöma, exempelvis med hjälp av ett prov, vilket framför allt gynnar dem som har knäckt läs- och skrivkoden.
De här ämnena var min räddning.
Terje Adkins menar att det finns en risk att vissa elever inte får utlopp för den praktisk-estetiska kompetens de känner sig starka i om teorin tar allt för stor plats.
– Risken är att man tappar de eleverna. Jag har jobbat i förorten i många år och där blev det tydligt att det här är ämnen där eleverna kan konkurrera på samma villkor. Här behöver inte språket vara ett hinder. Hade skolan varit lika teoretisk när jag växte upp som den är i dag så hade jag knappast suttit där jag är nu. De här ämnena var min räddning.
