16 forskare: ”Utredningen underminerar lärare”

Regeringens särskilde utredade Peter Honeth lämnade över sitt betänkande till utbildningsminister Johan Pehrson och skolminister Lotta Edholm den 3 december 2024.
Vi lärare debatt Utredningen om lärarutbildningen betonar vikten av ”evidensbaserad forskning” – men saknar egen grund för sina förslag. Den politiska debatten om lärarutbildningen måste bli mer nyanserad, skriver 16 forskare i en debattartikel.
I reportage och debatter i dagstidningar och på sociala medier översköljs vi av skildringar från politiska företrädare, utredare, lärare och andra experter om problemen i skolan. Skolan brister! Barn får inte godkända betyg, kan inte läsa, skriva eller tala tillräckligt bra svenska. Lärare saknar dessutom rätt kunskaper och metoder för att lösa dessa problem. Slutsatsen verkar given: skolan håller inte måttet. De åtgärder som framförallt föreslås lösa problemen är att stärka den vetenskapliga grunden i lärarutbildningen (se exempelvis DN:s reportage 7/1 och 11/1). Men lärarutbildningen har väl varit grundad på vetenskap i decennier? Vad är det då för vetenskap som saknas och hur ska den lösa utmaningarna i dagens skola?
Vad är evidensen bakom förslaget?
När skolministern i DN reportaget ”Ministern: Ett gyllene tillfälle när barnkullarna går ner” (DN, 11 januari, 2025) säger att lärarutbildningen måste bli mer vetenskaplig hänvisar hon som så många andra till regeringens omfattande utredning från november ("Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning", 2024:81). Utredningen betonar vikten av ”evidensbaserad forskning” som här betyder storskaliga effektstudier med framför allt bas i kognitionsvetenskap. Men om det är denna typ av evidensbaserad forskning som ska lösa problemen i skolan – vad är då evidensen bakom det förslaget? Varken utredningen eller vetenskapliga publikationer ger tydliga svar, vilket antyder att starka politiska drivkrafter ligger bakom.
Riskerar att bli en politisk manifestation
Statskontorets principer fastslår att kommittéutredningar ska bygga på vetenskaplig grund och inte på politiska ställningstaganden. Med dessa principer kan både allmänheten och företrädare för lärarutbildningen förvänta sig en utredning som vilar på en solid vetenskaplig redogörelse. Det är också rimligt att anta att kommittémedlemmarna besitter en bred vetenskaplig förankring. Samtidigt kan vi konstatera att även om medlemmarna i denna för lärarutbildningen så viktiga utredning (2024:81) är framstående inom sina respektive områden saknar de fördjupad kunskap om lärarutbildningens innehåll och reformering. Om kommittén inte har förmågan att kritiskt granska regeringens politiska ambitioner för skolan och lärarutbildningen, riskerar utredningens innehåll att förvandlas till en politisk manifestation snarare än en välgrundad och kunskapsbaserad analys.
Utredningens förslag saknar grund
Trots att utredningen hänvisar till vikten av att tydligare vetenskapliggöra lärarutbildningen menar vi alltså att utredningen saknar gedigen grund. Exempelvis saknas vetenskapligt stöd för att skärpta antagningskrav i svenska gör att en lärarexamen blir mer eftertraktad. Med ett axplock av andra exempel från utredningen vill vi också uppmärksamma;
- Att en särskild metod för läsinlärning (phonics) rekommenderas trots att det är kontroversiellt i läsforskningen att låta ett enda perspektiv dominera.
- Att den kunskap om pedagogiska metoder som finns tillgänglig i lärarutbildningen idag (inom den utbildningsvetenskapliga kärnan) inte anses vara tillräcklig för lärares yrkesutövning och att delar därför föreslås bytas ut mot det som rör det ”praktiska lärararbetet”. Detta trots att många forskare inom det pedagogiska området poängterat vikten av att lärare förstår den roll de har i en samhällelig, historisk och politisk kontext som sträcker sig långt utanför klassrummet.
- Att en ökad användning av effektstudier med bas i kognitionsvetenskap i relation till bland annat läs- och skrivinlärning antas stärka lärarutbildningen. Att låta ett sådant snävt evidensbegrepp som bara lyfter fram en viss typ av forskning för att underbygga lärarens arbete i klassrummet är inte tillräckligt och ofta drivet av en förhoppning om att enkla modeller kan lösa komplexa problem.
Underminerar lärares professionella självständighet
Utredningens förslag underminerar en utbildning som främjar blivande lärares professionella självständighet, omdöme och ansvar, till förmån för att tillfredsställa kortsiktiga politiska önskemål. Vi menar därför att den politiska debatten om lärarutbildningen måste bli mer nyanserad och vila på en bred vetenskaplig grund som innehåller en diskussion om såväl lärarutbildningens demokratiska uppdrag, syfte och organisering som dess historiska framväxt.
Den här utredningen duger inte. Vi behöver gemensamt och på stort allvar hantera eventuella förändringar av vårt samhälles största professionsutbildning.
Undertecknat:
Getahun Yacob Abraham, docent i pedagogiskt arbete, Högskolan i Borås
Petra Angervall, professor i pedagogiskt arbete, Högskolan i Borås
Dennis Beach, professor i pedagogik, Göteborgs universitet, Professor i pedagogik, Högskolan i Borås
Marita Cronqvist, docent i pedagogiskt arbete, Högskolan i Borås
Marianne Dovemark, professor emerita i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet
Mikael R. Karlsson, fil. dr., pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet
Josefina Eliaso Magnusson, universitetslektor i flerspråkighet, Högskolan i Borås, biträdande universitetslektor, Göteborgs universitet.
Jan Gustafsson Nyckel, professor i utbildningsvetenskap, Högskolan Väst.
Anna Hellén, docent i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning, Högskolan i Borås
Carina Hermansson, professor i pedagogiskt arbete, Högskolan Borås, professor i svenska med didaktisk inriktning, Stockholms universitet
Magnus Levinsson, docent i pedagogiskt arbete, Högskolan i Borås
Johanna Mellén, fil. dr., pedagogik, fristående forskare
Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete, Högskolan i Borås
Catarina Player Koro, professor i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet
Lena Sjöberg, docent i pedagogik, Högskolan Väst.
Åsa Wedin, professor emerita i pedagogiskt arbete, Högskolan Dalarna.
- Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
LÄS ÄVEN:
Slutreplik: ”Mätbarhet får inte ersätta lärarnas professionella omdöme”
Replik: ”Gräsrotsrörelse bakom kognitionsvetenskapens uppgång”
Linnea Lindquist: ”Kognitionsvetenskap är inte någon trend”
Replik: ”Endast i skolan är det kontroversiellt att börja med det grundläggande”
”Kasta inte halmgubbar i utbildningsdebatten”
”Lärare kan bli lidande av nya forskningstrenden”