Jämfört med Pisa 2022 rasar Sverige i läsförståelse med 21 poäng – det lägsta resultatet som uppmätts i Pisa för svensk del.
Till startsidan
En tredjedel av svenska 15-åringar når inte upp till en grundläggande nivå i läsförståelse och matematik, visar Pisa 2025 som presenterades av Emma Holmberg, projektledare, och Anna Castberg, analyschef, på Skolverket.
Pisa 2025
Kunskapsraset för svenska elever är kraftigt i den senaste Pisa-mätningen. Sammantaget har de aldrig varit så dåliga på matematik, läsförståelse och naturvetenskap i någon Pisa-mätning de senaste 25 åren.
– Det är en dyster bild, säger Anna Castberg, analyschef på Skolverket, på en presskonferens.
OECD:s kunskapsmätning Pisa 2025 ger besked om hur 15-åringar i 91 länder/regioner presterar i naturvetenskap, läsning och matematik. För svensk del är resultaten en kalldusch, visar den internationella rapporten som TT tagit del av.
Tappet är störst i läsförståelse (-21 poäng) och matematik (-18 poäng), medan nedgången i naturvetenskap (-8 poäng) är mindre. 20 poäng motsvarar ungefär ett års lärande.
Jämfört med Pisa 2022 rasar Sverige i läsförståelse med 21 poäng – det lägsta resultatet som uppmätts i Pisa för svensk del.
En tredjedel av de svenska 15-åringarna når inte upp till vad OECD definierar som en grundläggande nivå i läsförståelse och matematik.
– Det är väldigt allvarligt att vi ser en så stor grupp som inte når upp till en grundläggande nivå, säger Anna Castberg, analyschef på Skolverket, till TT.
– Men sedan gäller det att komma ihåg att det här inte betyder att eleverna inte kan läsa. Det betyder dock att man inte kan ta till sig texter på ett mer komplext sätt.
Trots de kraftigt försämrade resultaten ligger Sverige på, och inte under, OECD-snittet i samtliga tre områden. Förklaringen är att en lång rad andra länder också backar.
Tydligast är det i läsförståelse, där även starka Pisaländer som Singapore, Japan och Sydkorea hör till de många som tappat sedan den föregående Pisaundersökningen, 2022. I Norden får samtliga fem länder sämre resultat på alla tre kunskapsområden.
Sveriges resultat i matematik är 464 poäng, vilket är en nedgång med 18 poäng jämfört med 2022. Det är det lägsta resultatet som uppmätts.
Andelen 15-åringar som presterar lågt på alla tre områden ligger nu på 19,4 procent i Sverige och 19,7 procent i OECD. Det innebär att nästan var femte elev har svårt att både läsa en enkel text och tolka enkla data.
– Sammantaget är det en dyster bild för 15-åringar. Det är tydligt att vi i Sverige och i andra länder kommer behöva lägga ett stort fokus på varje enskild elev, säger Anna Castberg.
Sveriges resultat i naturvetenskap är 485 poäng, vilket inte skiljer sig signifikant från Pisa 2022. Det är i nivå med OECD-genomsnittet.
Tittar man på områdena var för sig är andelarna med väldigt svaga kunskaper ännu högre. I läsförmåga till exempel klarar 31 procent av de svenska eleverna inte mer än de allra enklaste texter, samma som OECD-snittet.
Den försämrade läsförmågan är särskilt oroande, eftersom den är avgörande för hur eleverna kan prestera i andra ämnen, skriver OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher i sin analys.
Han ser en kombination av förklaringar: mer läsning på skärm och mindre fördjupad läsning, minskad läsning för nöjes skull, minskad förmåga till fokus och förändrade inställningar till lärande och skola. Uppgiften för utbildningsansvariga är därför att väcka ungas läsintresse på nytt.
”Sammantaget är det en dyster bild för 15-åringar”, säger Anna Castberg, analyschef på Skolverket.
Den generella nedgången i Pisaundersökningen gör att frågan om provens tillförlitlighet har väckts.
– Man kan lita på resultaten i Pisa 2025. Vi är förvånade över att det är en så stor nedgång, och det är OECD också. Nu får vi analysera varför det har blivit en så pass stor nedgång, säger Anna Castberg.
LÄS MER:
Mohamsson: Vi är mitt uppe i en skärmpandemi
Matteforskaren om Pisa-raset: Ökade klyftor oroar
Debatt Motivationsforskaren vill nyansera bilden av elevers ansträngning att lyckas
Debatt Granskning visar brist på logopeder och viktiga kunskaper
Debatt Elisabeth Sandstedt skriver om arbetsgivarens svar på lärarnas larm om resurser
Debatt ”Varje vecka lägger vi och våra kollegor mycket tid på att kontrollera frånvaro”
Debatt ”Varför ska vi acceptera att specialistkompetensen riskerar att hamna långt från eleverna?”
Debatt Extra anpassningar slopas – men sen då?
Debatt Högstadieläraren ser relationer som en grund i all undervisning
Debatt ”Reseräkningar, inköp, ansökningar och detaljerad dokumentation del av vardagen”
Debatt ”Professionen måste få större möjlighet att själv påverka sitt arbete”
Debatt Sara Lindgren, Academedia, vill se obligatorisk förskola.
Krönika ”I Frankrike brinner skolor och i Sverige knyter vi näven bestämt i fickan.”
Arbetsbelastning ”Elever kan ha större behov än organisationen har råd med”
Debatt Bayram Sakir skriver om elever som slutat lyssna
Debatt ”I skolans stressiga vardag är det mänskligt att bli frustrerad.”
Debatt Sarah Cross ställer frågor om lärare, anställningar och behörigheten.
Debatt ”För ett par decennier sedan använde jag utskällningar för att stävja oönskat beteende i undervisningen.”
Debatt Andreas Mörck kräver handling av kommande regering
Debatt Utbildningen säger en sak, praktiken en annan, enligt nya lärarna i förskola
Debatt ”Dags att politiker slutar ställa föräldrar och förskolepersonal mot varandra.”
Debatt Han vill att den anpassade skolan ska synas mer i debatten
Krönika ”Ibland tänker jag på en knubbig tvåårings bevingade ord.”
Debatt Kritiken mot svenska elever efter Pisa: ”Saknar viktig egenskap”
Internationellt ✔ Löner. ✔ Gruppstorlekar. ✔ Lärarflykt. Sverige sticker ut i ny OECD-rapport.
Debatt ”Vad behöver vi börja träna igen?”
Debatt Han ställer frågan som kan hjälpa elever och lärare
Ai Anna Olskog uppmanar EU och regeringen: ”Kan inte försvaga skyddet”
Arbetsmiljöbrott Skyddsombudet: ”Pågått i nästan tre år – oerhört tufft för vår medlem.”
Krönika ”Fråga dig själv: Görs en AI-satsning för att höja kvaliteten i undervisningen eller för att spara eller tjäna pengar?”
Ai Läckt information: Techbolagen kan få tillgång till lärares och elevers prestationer.
Krönika ”Det är ju bara två varianter av samma ord.”
Bokmässan Så jobbar Karin Herlitz och Marcus Ågren ämnesöverskridande med skönlitteratur
Bokmässan Expertrådet för läsning har en uppmaning till nästa regering
Bokmässan Mia Smith: "Man blir hänvisad till att det är 'det här som finns'”
Bokmässan Vad händer med bildningen i en skola där elever inte läser?
Behörighet Större andel pojkar än flickor för första gången behöriga till gymnasiet.
Bokmässan Kompetensutveckling och ”underhållande utflykt” för medlemmarna.
Vi lärare Två tunga kategorier: ”Årets Tidskrift Fackpress” och ”Årets Omslag”.
Granskning Fritidshemmen bemannas av obehöriga.
Granskning ”Saknas ekonomiska incitament”
Granskning Färre behöriga lärare speglas i lägre meritvärden.
Granskning ”Hög tid att skrota undantagen i legitimationsreformen.”
Debatt Efter Pisa-raset: "Ge pennan en ny plats i undervisningen”
Debatt SVA-debatten: Hon ser ämnet som en spetsutbildning
Debatt Pisa-raset: Lärarens hårda ord om ”det specialpedagogiska narrativet”
Debatt Fritidslärarens fem frågor till politikerna: ”Hur?"
Valet 2026 Sveriges Lärares fem punkter ska förbättra svensk skola
Debatt Erik Cardelús vill se ett helhetsgrepp om skolans stora frågor
Arbetsbelastning Efter regeringsbeslut – fyller fortfarande i detaljerade formulär.
Krönika ”En persons vimlande spretiga sjövilda tankar – helt ofiltrerat.”
Debatt Frågorna som borde ställas i stället för ”hur länge”