
Fredrik Persson. Foto: Mathilda Ahlberg
Beslutsfattarna inser inte vilken skillnad varje extra elev gör, menar läraren Fredrik Persson. Foto: Mathilda Ahlberg
Arbetsmiljö
Han bytte till en skolform med mindre klasser – hon överväger att lämna läraryrket helt.
Båda vittnar om hur stora undervisningsgrupper kan leda till en farlig arbetsmiljö för lärare och lägre måluppfyllelse för eleverna.
LÄS ÄVEN:
Hälften av grupperna i förskolan är för stora: ”Som ett hån”
För stora elevgrupper på fritidshemmen – kräver lagstiftning
Hon har varit lärare i 28 år men nu överväger hon att lämna yrket. Som mentor och ämneslärare för fem elevgrupper på runt 30 elever vardera breder den oavlönade arbetstiden ut sig och det börjar sätta sig i kroppen. Hon känner sig utmattad.
– Jag behöver ta hem mycket jobb, annars hinner jag inte, annars är jag inte en bra lärare, säger läraren som vill vara anonym med hänvisning till sin relation med arbetsgivaren.
– Som lärare behöver man vara duktig hela tiden, varje dag. Man jobbar med barn och det är mycket som står på spel. Och det trivs jag med men det är svårt att hinna när de är så många, säger hon.
Bland eleverna finns de som behöver extra anpassningar och stöd i olika former. Men det är svårt att hinna se och ge varje individ vad just de behöver när klassen är stor.
– Det är den största nackdelen med stora klasser. Jag gillar att jobba i små grupper så att eleverna kan diskutera med varandra, men det är nästan omöjligt när de är så många. Det blir högljutt och det klarar inte vissa elever. Samtidigt finns vissa elever som inte vågar prata annat än i mindre grupper.
Den stora mängd rättningsarbete som de överfulla klasserna genererar blir i sig ett problem för både lärare och elev, menar hon.
– Det är svårt att hinna rätta uppgifterna och komma med feedback till varje elev och prata om hur de kan bli bättre.
LÄS ÄVEN: Förödande effekter av för stora klasser: ”Finns en smärtgräns”
Sammantaget menar hon att risken är överhängande att eleverna både lär sig mindre och mår sämre i en större klass.
– Tyvärr är det så. Jag har jobbat på mindre skolor tidigare och jag har en känsla av att de hade roligare, de skrattade mer.
Fredrik Persson. Foto: Mathilda Ahlberg
Fredrik Persson i Halmstad har lämnat de stora grupperna bakom sig. Efter att nyligen ha växlat om till gymnasiets introduktionsprograms mindre grupper blickar han tillbaka på 24 år av matematik-, teknik- och NO-undervisning i stora grundskoleklasser, och drabbas av en insikt:
– Jag började må lite dåligt mot slutet. När jag var inne i det så gick det undan men så här i efterhand kan jag tänka att det nog inte var så konstigt att det blev knackigt, säger han.
Varje extra elev ger fler ringar på vattnet
Med de olika NO-ämnena undervisade han i totalt fem ämnen och fyra årskurser.
– Det blir fem gånger fyra klasser att hålla reda på över läsåren, där det ingår att sätta betyg individuellt på varje elev i alla de här ämnena.
Lägg därtill att 6–9-skolan i Halmstad där han jobbade hade ett uttalat mål att det skulle vara 20 elever per klass, men i praktiken blev det snarare 24 eller 25.
– Politikerna brukade hävda att en eller två elever till inte gör någon större skillnad. Och så fortsatte det fyllas på efter hand, säger Fredrik Persson.
Han tror att många utanför skolan, inklusive beslutsfattarna, har en bild av att lärare bara går in klassrummet och pratar och att det inte spelar så stor roll exakt hur många som lyssnar. Men för varje elev tillkommer planering, rättning och annat efterarbete, kontakt med vårdnadshavare och studie- och yrkesvägledare samt eventuella extra anpassningar, särskilt stöd och inte minst betygssättning.
– Varje extra elev ger fler ringar på vattnet. Har man ambitionen att se alla och ge alla det de ska, då är det en tuff belastning. Under en period hade jag turen att klassrummens storlek gjorde att vi inte kunde ha så stora grupper. Men det var nästan aldrig undervisningen som avgjorde, berättar Fredrik Persson.
Han upplever att storleken på grupperna han undervisade i grundskolan hade stor inverkan på möjligheten att ge alla det stöd de behöver för att kunna uppnå målen med kurserna.
– I grundskolan har du extremt heterogena grupper med allt i från de som kämpar för sitt liv för att nå målen och man som lärare har en avgörande roll, till de studievana som siktar på att gå natur på gymnasiet och har lätt för matte, lätt att ta till sig instruktioner och så vidare.
På gymnasiets introduktionsprogram är grupperna betydligt mindre och Fredrik Persson har helt andra möjligheter att möta varje individ. Det har gett honom en större förståelse för precis hur svårt många av hans tidigare grundskoleelever kan ha haft det.
– Det som jag förstått de senaste två åren är att det finns saker som kan verka extremt små för dig och mig, men som för de här eleverna är berg. Jag kan se i backspegeln att det varit tufft för många, säger han.
Jag är lärare, men också människa.
Fredrik Persson poängterar att han förstås inte var omedveten om elevers särskilda behov tidigare heller, men att det i ”stordriftsformen” av skola inte alltid ges möjlighet för den enskilde läraren att ha samma fingertoppskänsla för varje elev.
– Det är du som lärare som ska fixa extra anpassningar och ha koll på åtgärdsprogram, och på grundskolan är den utmaningen enorm. Och du kan känna trycket att ”nu måste vi gå vidare” trots att alla inte riktigt är med. Det bidrar till att vissa upplever skolan som en för stor utmaning.
Vår anonyma ämneslärare håller med om att det inte finns någon reell möjlighet att ordna undervisningen i stora klasser på ett sådant sätt att varje elev ges rätt förutsättningar.
– Hur ska vi hinna med om vi har fem elever som alla behöver anpassningar? Den här eleven behöver ha det tyst, den här ska ha mer tid, en behöver enklare uppgifter … De har rätt att nå målen, men sedan har man 25 elever till som ska jobba. Det är svårt att vara själv med så många, säger hon och tillägger:
– Jag är lärare, men också människa. Man har sin familj, man har ett liv som man vill vara en del av. Det är inte roligt när familjen och jag själv hamnar sist, säger hon.
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Sluta tala om oss lärare och tala med oss i stället. Vad lärarutbildningen ska innehålla bör rimligen även vara en fråga för verksamma lärare, skriver debattören.
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Lärarliv ”Jag minns var i klassrummet Lars-Olov satt”, säger Inez Degerman, 96.
Arbetsmiljö Sveriges Lärare anmäler Göteborgs stad till åklagare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Lärarbrist Ny dyster prognos från Skolverket: ”Vi blev förvånade”.
Krönika Maria Wiman om de digitala nationella proven: ”Det är jag som förväntas ta hand om eländet när det kommer”.
Läromedel Skolbibliotekariernas mejlkorgar fylls till brädden: ”Vi behöver stå pall”.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Förintelsens minnesdag ”Lärare måste prata om hat och fördomar”.
Kunskapsklyftan Nyckeln: Tvålärarsystem, resurstid och färre extra anpassningar.
På djupet Hoppet att vända utvecklingen står till en 50 år gammal läroplan.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Skolfinansiering Anna Olskog om kravet från nordiska lärare och rektorer: ”Kommunerna klarar det inte”.
Nedskärningar Åtta av tio överväger byta jobb – försöker få politikerna att lyssna.
Skolstök Elever sabbar lektioner och kränker – nu slår Skolinspektionen ner på skolan.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Nedskärningar Lärartjänster hotas i den lilla kommunen: ”Det motsvarar 3000 lärare i Stockholm”
Krönika Skolverket och SPSM är lite som amöbor – lever av skolan och orsakar samtidigt skada hos värden, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.
Porträtt Före detta statsepidemiologen Anders Tegnell om pandemin, öppna skolor och sitt liv efter stormen.
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Delar av skolans verksamhet är inte längre vetenskapligt förankrad”.
Granskning Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström i stor intervju om lärarnas kritik.
Granskning Skolverket bidrar till en lukrativ ”skolutvecklingsmarknad”, säger Linnea Lindquist.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna
Jag är lärare Petra Johansson, förskollärare i förskoleklass om vad hon skulle göra om hon var skolminister för en dag.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare vill se hårdare krav på rektorerna i arbetet mot våldet som drabbar medlemmarna
Schema Kunskapsskolan införde nytt system: ”Kulturen inte gynnsam för oss lärare”.
Vi lärare debatt Så påverkar täta rektorsbyten lärarnas arbete.
Våld i skolan Missfall, tand- och ansiktsskador – så drabbades lärare av våldet under 2024.
Hoten mot lärarna Sveriges Lärare i möte med skolministern om kraven som kan stoppa våldet.
Replik ”Debatten om kognitionsvetenskap visar på okunskap och felaktigheter”.