Sara Djurberg: Fullt på fritidshemmen – då prioriteras de äldre barnen bort
Ledarkrönika Det är magstarkt att förvänta sig att fritidshemmen ska lösa problemen med kriminalitet utan rejäla satsningar, skriver Sara Djurberg.
Sedan den här terminen är det kostnadsfritt för föräldrar till mellanstadieelever att ha sina barn på fritidshem i Stockholms stad. Ambitionen från politikens håll är tydlig: 10–12-åringar ska inte dra runt i centrum efter skolan och riskera att rekryteras av gängkriminella.
Läs mer om det i vårt stora tema i detta nummer, som handlar om hur fler barn ska lockas att fortsätta gå på fritidshemmet när de når mellanstadiet. För siffrorna som vi tagit fram från Skolverket visar att andelen rasar med åldern, redan i trean droppar många av.
Hög personaltäthet en förutsättning för framgång
Här kan du också läsa om Sätraskolan i Skärholmen där fritids-klubben, som kommunala fritidshem för mellanstadiet kallas i Stockholm, redan förra året blev kostnadsfritt och antalet elever ökade.
Men slopad avgift är långt ifrån hela förklaringen till att fler mellanstadieelever väljer att gå dit.Hemligheten är snarare att det är personaltätt, och att lärare och fritidsledare kan dela upp sig och göra olika saker med barnen, som att spela boll, baka eller gå till ”Snickis”. Sätraskolans fritidsklubb är ett bra exempel på vad som krävs för att visionen om fler barn på fritidshemmen ska vara realistisk.
De resurser som finns går till de lägre åldrarna
På landets fritidshem för förskoleklass och lågstadiet är det redan överfullt, lärarna har länge larmat om alldeles för stora elevgrupper, och verkligheten på skolorna är att de resurser som finns går till de lägre åldrarna. Mycket lite blir över till mellanstadiebarnen. Att förvänta sig att fritidshemmen då ska lösa problemen med kriminalitet utan rejäla satsningar på personal och lokaler är magstarkt.