Barns buller kan skada hörseln

Att det kan vara hög ljud­nivå i förskolan är inget nytt. Men hur stor är risken för hörselrelaterade problem jämfört med andra miljöer? Och vilken typ av besvär orsakar bullret? Det har inte varit känt tidigare.

För att ta reda på mer har Sofie Fredriksson, audionom och forskarstuderande, gjort en enkätstudie med totalt 10000 personer. Hälften har förskollärarutbildning och har angett att de någon gång arbetat i förskola, hälften är slumpmässigt utvalda.

– Jag tror att det finns starka föreställningar om att maskiner kan skada hörseln, men att barn inte kan det, säger forskaren Sofie Fredriksson.

Resultaten visar inga stora skillnader mellan grupperna när det gäller hörselnedsättning och tinnitus. Däremot anger mer än dubbelt så många i förskollärargruppen att de störs av ljud på jobbet, att ljudnivån är så hög att de inte kan höra samtal i normal sam­talston och att de själva behöver höja rösten för att höras. Bland förskollärarna är det också dubbelt så många som svarar att de har besvär med ljudkänslighet och ljudtrötthet.

Sofie Fredriksson konstaterar att den mesta forskningen om arbetsrelaterade hörselskador görs i industrimiljö. Där orsakas oljudet ofta av maskiner som bullrar på en relativt jämn nivå. I förskolan råder andra förutsättningar: Smällar och skrik kommer plöt­s­ligt, utan förvarning. Och det fungerar inte att vidta samma åtgärder som i industrin.

Maskiner kan skärmas av eller kapslas in, och en operatör kan ta på sig hörselkåpor.

– I förskolemiljön är ju kom­munikation det centrala. Det innebär att du inte kan stänga av, säger Sofie Fredriksson.

Till skillnad från hur det brukar vara i en industrimiljö behöver förskolepersonal hela tiden lyssna aktivt på det som händer, konstaterar hon. Gälla skrik och högljudda dunsar behöver tolkas – kommer de sig bara av intensiv lek, eller handlar det om ett barn som har skadat sig eller något som ramlat ner?

Enligt Sofie Fredriksson saknas bra mätmetoder för att bedöma symtom som ljudkänslighet och ljudtrötthet. När det gäller nedsatt hörsel och tinnitus är kunskap­en större, vilket gör det lättare att identifiera skadorna samt vad som orsakat dem.

– Det finns forskning som visar att den typen av hörselmätningar vi gör i dag kanske inte är de bästa för att hitta de skador som man kan få vid lägre ljudnivåer.

”I förskolemiljön är ju kommunikation det centrala. Det innebär att du inte kan stänga av.”

Sofie Fredriksson hoppas att forskningen som hon och hennes kollegor gör kan ge mer kunskap om orsakssambanden. På sikt skulle det kunna bidra till att ge en bättre grund för arbetsskadebedömningar. I nästa steg vill hon gå in på detaljnivå: Går det att se samband mellan upplevda besvär och hur länge man har arbetat i förskolan. De som arbetet länge och inte har problem. Har de något gemensamt?

Även om det inte går att dämpa bullret i en förskola på samma direkta sätt som i en industrimiljö går det att göra många mindre åtgärder som tillsammans ger effekt. Det konstaterar Anita Johnsson, pedagog på Kråkans förskola i Helgum, Sollefteå. Där inleddes en total ljudsanering i januari 2015.

Några enkla exempel på buller­sanering. En tjock duk på borden ...

Bland annat har bord och avställningsytor fått nya ytskikt i form av exempelvis filttyg eller vaxduk, väggarna har försetts med ljudabsorberande plattor och vid fönstren hänger tjocka ljuddämpande gardiner från golv till tak.

– Det är stor skillnad på akustiken. Vi hör det från vikarier som kommer hit, de säger att det är ett helt annat ljud här än på andra förskolor. Den kraftiga klangen är borta, säger Anita Johnsson.

Personalen har i flera år upp­levt att ljudvolymen är hög, och har samarbetat med kommunens hörselpedagog Annika Svensson för att få tips om åtgärder. För ett par år sedan föddes idén om att göra en rejäl insats på en förskola i kommunen.

Tanken var att visa vad som går att göra, och därmed inspirera andra. Annika Svensson och personalen på Kråkans förskola tog avstamp i forskning gjord av Fredrik Sjödin, Umeå universitet, och fick loss extra medel från verksamhetschefen.

En viktig del i att skapa en lugnare och därmed tystare miljö var att se över belysningen, berättar Anita Johnsson. Tidigare hade de i stort sett bara lysrörsarmaturer, som gav lika starkt ljus överallt.

... och ordentliga "tossor" på stols­benen. Bilderna kommer från Munkebergs förskola i Luleå.

– Nu har vi riktad punktbelysning över alla bord, och alla lampor går att dimra. Det gör att man kan sitta och jobba vid ett bord medan det är lite mörkare runt om. Då blir alla intryck inte lika starka, och barnen blir inte lika distraherade.

Att installera ny belysning gav stor effekt på ljudnivån, men kostade också en del. Annat var i stort sett gratis. Att sätta begagnade tennisbollar på alla stolsben till exempel.

– Effekten var helt magisk. Första gången var jag nästan tvungen att titta om jag hade en stol att sätta mig på när jag hade dragit ut den, säger Anita Johnsson.

Utöver förändringarna av den fysiska miljön har personalen jobbat med rutiner som ger en lugnare och tystare vardag. De försöker vara ute så mycket som möjligt, och är tydliga med att barnen gärna får ha springlekar utomhus, men att alla ska gå när de är inne.

De är också noga med att dela in barnen i smågrupper inomhus.

– Vi har satt upp en bild på varje aktivitet, med en siffra och en tärningssymbol så att barnen kan räkna prickarna om de inte kan siffrorna. Det fungerar. Barnen kan komma in i ett rum och säga att här är det fullt, då går jag och gör något annat.

Arbetet har verkligen gett effekt, tycker Anita Johnsson. Skillnaden mot tidigare är enorm. Det märker hon inte minst på hur det känns när hon kommer hem efter jobbet.

– Jag har jobbat i förskolan i nästan 40 år. Förut har jag känt mig så trött i huvudet att jag inte har velat ha på radion hemma. Men nu kan jag lyssna på radio, och känner överlag att jag orkar mycket mer.