Förskollärare vågar inte prata om religion vid högtider
I en av förskolorna tyckte personalen att påskberättelsen med Jesus som dör på korset var för svår för barnen.
Forskning
Förskollärare kan för lite om religion och vet inte hur de ska prata med barnen om religiösa högtider.
– Risken är att man börjar skapa ett utanförskap redan när barnen är 2-3 år, säger forskaren Eva Reimers.
Hela december är julen ett tema i landets förskolor. Tomten, julmaten, adventskalendern och julstjärnan i fönstret — allt faller sig naturligt att ta upp med förskolebarnen.
Men när det kommer till julfirandets religiösa rötter tar det stopp.
– Att ta upp med barnen att julen kan handla om att gå till kyrkan är nästan otänkbart för de flesta i personalen, säger Eva Reimers, professor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med tre andra forskare har hon ställt frågor till förskollärare i drygt 460 förskolor runt om i landet. Under ett år följde de också två förskolor på nära håll i samband med olika högtider och traditioner.
– I en av förskolorna tyckte personalen att påskberättelsen med Jesus som dör på korset var för svår för barnen.
Få förskolor uppmärksammar Eid
Nya traditioner, till exempel eid som firas när ramadan avslutas, uppmärksammas nästan bara i förskolor i områden där det finns många barn från andra länder och med annan kulturell bakgrund än den svenska.
– De flesta barn ser julen och påsken både hemma och i förskolan. Eid och ramadan ser en del barn hemma och i bekantskapskretsen, men inte i förskolan. Risken är att vi på det sättet börjar skapa ett utanförskap redan när barnen är 2-3 år, säger Eva Reimers, som själv tidigare har arbetat som religionslärare.
Hon understryker att det är inte är farligare att berätta en religiös myt än någon annan berättelse.
– När förskollärarna läser Emil i Lönneberga eller Pippi Långstrump så tänker de inte – Oj, nu kommer barnen tro att detta är sant. Men så fort de ska läsa julevangeliet eller någon annan religiös myt, vågar de inte göra det för att de tänker att barnen måste tro på den.
Forskargruppen, som letts av Tünde Puskas, professor vid Linköpings universitet, framhåller den möjlighet förskolorna har att skapa ett kulturarv som speglar mångfalden i samhället. Istället är de fast i gamla mönster, som ofta bygger på dåliga kunskaper om religion.
– Många förskollärare med svensk bakgrund vet inget om de kristna lutherska högtiderna och varför de firas. Hur ska de då veta något om muslimska, buddhistiska och hinduistiska högtider, säger Eva Reimers.
Oro för att stöta sig med föräldrar
De flesta förskolor förmedlar kristna traditioner som svenska traditioner och inte som religiösa, hävdar forskarna. Däremot ser förskolepersonalen till exempel eid som en starkt religiös och muslimsk högtid, trots att den för merparten av barnen och deras familjer är ungefär lika sekulariserad som julen är för många i Sverige.
På samma sätt kan föräldrar som tillhör en annan religion än den kristet lutherska uppfatta vissa aktiviteter i förskolan som väldigt religiösa, även om förskollärarna inte gör det. Eva Reimers tar Lucia som exempel.
– En del föräldrar kan uppfatta Lucia som en kristen högtid, trots att den har en svag religiös bakgrund och att sångerna inte är religiösa. I vissa förskolor löser man det genom att kalla luciafirandet för en ljusfest.
Lucia är ett exempel på att det ofta finns en oro bland personalen över att stöta sig med föräldrar. Betydligt mindre problematiskt är att uppmärksamma icke religiösa traditioner som till exempel Alla hjärtans dag och Halloween. Alla hjärtans dag knyter ofta an till värdegrundsarbetet, att man ska vara snäll mot varandra och att man kan älska på många sätt.
Ett ganska nytt inslag är Rocka sockorna där barnen sätter på sig omaka sockar för att uppmärksamma funktionsvariationer.
– Även Rocka sockorna stämmer väl med förskolornas värdegrund och det finns ingen rädsla för att inkorporera den kampanjen, säger Eva Reimers.
Så kan förskolan uppmärksamma religiösa högtider
- Fortsätt med de aktiviteter ni redan gör kring jul och påsk.
- Läs dessutom de berättelser som ligger till grund för högtiderna. Läs dem som just berättelser utan oro för att de ska uppfattas som sanningar.
- Uppmärksamma högtider från andra religioner – inte minst de som finns representerade i barngruppen - med olika aktiviteter och berätta de berättelser som hör samman med dessa högtider.
LÄS ÄVEN
Lindström: Bevare oss, nu flyttar tomtenissen in i förskolan
Hur kan vi fira påsk i förskolan
