Här läser de in gymnasiekurser på högstadiet

Aniso Abdirizaak Mohamud Hassan trivs med spetsutbildningen. Foto: Linnéa Tammerås

Ånestadsskolan i Linköping visar vägen till mer djuplodande undervisning i samhällskunskap på högstadiet. Spetsutbildningen har lett till att fler duktiga elever har sökt sig till skolan, vilket i sin tur även har lyft de vanliga klasserna.

LÄS ÄVEN: Nya timplanen kan ställa till det för spetsutbildningar

Aniso Abdirizaak Mohamud Hassan ritar ett vilorum och gör plats på papperet för ett biljardbord och en tv. Utanför ytterväggen placerar hon en trädgård.

– Där kan man odla grönsaker om man vill, säger hon.

SO-läraren Alpha Keita manar på sina elever. Det står entreprenörskap på schemat och uppgiften är att skapa ett aktivitetshus för ungdomar. Han har delat ut ritpapper och visat en skiss på hur det kan se ut.

– Enda kravet är att det ska finnas ett rum där man kan tänka och komma på idéer och vara lite entreprenör. Ska det vara fullt av energi eller ska det vara lugnt och stilla? Ni får bestämma, säger han.

De 15 klasskamraterna i 7C jobbar koncentrerat med sina ritningar. Det är måndag eftermiddag och de har hundra minuter samhällskunskap, den lektion som bara eleverna i Ånestadsskolans spetsutbildning har.

– SO-ämnena är roliga. Man pratar om historia och människor och får veta hur samhället fungerar. Jag blev glad när jag klarade provet och kom in, säger Aniso Abdirizaak Mohamud Hassan.

Alpha Keita.

Spetsutbildningen riktar sig till de elever som har stort intresse och goda kunskaper i samhällsorienterande ämnen. Sjundeklassarna förbereder sig för att i åttan och nian läsa de två gymnasiekurserna internationella relationer och entreprenörskap, som var och en motsvarar 100 poäng.

– Låt fantasin flöda. Var lite wild and crazy, manar Alpha Keita när han rör sig runt i klassrummet och ger en hjälpande hand om någon kör fast med sin ritning.

Ville locka fler duktiga elever

Före lektionen har han berättat om bakgrunden till satsningen på Ånestadsskolan, en F–9-skola med cirka 600 elever i utkanten av centrala Linköping. Den är uppdelad i två enheter – på högstadieenheten går det 250 elever. Den röda tegelbyggnaden finns i ett villaområde med gatunamn som hämtade ur en lärobok i NO: Skogsgatan, Hjortvägen, Harstigen, Granitgatan. På andra sidan genomfartsleden ligger Berga, ett miljonprogramområde som tidigare fanns på polisens lista över utsatta områden.

– Vi ville göra något så vi får hit fler duktiga elever som kan fördjupa sig i något vi tycker är spännande och som kan dra med sig de övriga eleverna i skolan. För drygt tio år sedan började vi samarbeta med Katedralskolans gymnasium och erbjuda gymnasiekurser i internationella relationer och entre­prenörskap, säger Alpha Keita.

Hur skiljer sig spetsutbildningen från den vanliga samhällskunskapen?

– En skillnad är att vi belyser fler internationella konflikter än de vi normalt lyfter fram i undervisningen. Vi frågar oss till exempel varför det uppstår konflikter och hur man kan leva efter en konflikt.

Vilka elever söker sig hit?

– Egentligen är ju hela Sverige upptagningsområde, men de flesta som söker sig till oss bor i närområdet. Söktrycket är ojämnt. De flesta läsår har vi haft fulla klasser, men nu till hösten blev det bara 15 elever i sjuan, vilket känns lite tråkigt.

Det innebär att 10 av de totalt 25 eleverna i klass 7C har samhällskunskap på vanligt sätt, utan den extra tiden och spetsen.

Finns det en risk att spetsutbildningen leder till ett A- och B-lag i klassen?

– Jag har inte upplevt någon sådan risk. Vi jobbar mycket för att stärka sammanhållningen i varje klass och hoppas komma iväg på en resa tillsammans i början av nian. Då är så klart alla elever i klassen med.

Kan spetsutbildningen leda till ökad stress och konkurrens mellan eleverna?

– Det jag har sett – inte bara i spetsklasser – är att högpresterande flickor kan må dåligt. Men det är ett allmänt problem. Vi lärare måste tänka på att eleverna inte kan prestera på topp varje lektion en hel dag. Det är långa skoldagar och tufft för många i dagens skola. 

Har du en speciell metod i dina elevkontakter i den här spetsgruppen?

– Jag försöker hela tiden stämma av och se vad som händer i klassrummet. Framför allt i sjuan kan det låsa sig när de har ett prov. Då är det viktigt att jag sett hur de jobbat även före provet och noterat att de uppnått vissa betygskriterier ändå. Eleverna blir lugnare när de får veta det.

Nivån har höjts även i andra klasser

Alpha Keita har jobbat på Ånestadsskolan sedan 2007, är utbildad lärare årskurs 4-9 och undervisar i alla fyra SO-ämnena. Tidigare arbetade han i en skola i Berga och innan han läste till lärare var han en tid elevassistent på Skäggetorpsskolan i en annan del av Linköping.

Agnes Löfqvist, Fatima Ahmed och Hana Ali samarbetar i uppgiften om aktivitetshus.

Alpha Keita är den som drivit spåret entreprenörskap, medan en av hans SO-kollegor driver internationella relationer. Han odlar kontakter både med organisationen Ung företagsamhet och den lokala Ica-butiken.

– Jag har också tagit med mig entreprenörskapet in i andra SO-klasser. Nivån har höjts tack vare att vi har spetsutbildningen. Jag sår lite frön hos alla elever inför deras val till gymnasiet.

Är spetsutbildningar en form som är värd att utveckla ännu mer?

– Ja, det tycker jag. Det är viktigt att satsa även på de särskilt begåvade eleverna. Jag tror tyvärr att svenska skolor tappar många begåvningar för att de duktigaste eleverna tycker att undervisningen blir för tråkig och för lätt. De får ingen utmaning. Vi behöver tänka på både de elever som har det tufft och de som har det lätt i skolan.

I 7C börjar aktivitetshusen ta form. Filip Chidi är nöjd med att ha fått plats för både basketkorgar och fotbollsmål.

– Och det här är ett vilorum där man kan chilla efter matchen, säger han och pekar på några noggrant nedtecknade detaljer på skissen.

Nere i högra hörnet samarbetar Agnes Löfqvist, Fatima Ahmed och Hana Ali och funderar nu var i ritningen de ska få plats med en danslokal. 

Varför sökte ni er till spetsutbildningen?

– Jag gillar alla SO-ämnen och det är roligt att få göra något extra, något som är mer utforskande, säger Agnes Löfqvist.

De båda klasskompisarna håller med.

– Jag ville vara med när jag hörde att det ger 200 extra poäng som man inte behöver göra på gymnasiet. Synd bara att vi får gå så länge på måndagarna, det är faktiskt lite jobbigt, säger Fatima Ahmed.

Mer om spetsutbildningar

  • Spetsutbildningar i grundskolan finns på högstadiet i 25 skolor runt om i landet. För att bli godkänd av Skolverket måste man erbjuda minst en gymnasieutbildning och ha samarbete med en gymnasieskola.
  • Drygt hälften av spetsutbildningarna är i ämnet matematik, fem i engelska. Ånestadsskolan är en av två skolor som fått tillstånd att ha spets i samhällskunskap.
  • SO-läraren Alpha Keita undervisar spetselever i alla de tre årskurserna på högstadiet. Sjunde- och åttonde-klassen träffar han hundra minuter varannan vecka. Niorna träffar han femtio minuter per vecka tillsammans med en gymnasielärare från Katedralskolan.

LÄS ÄVEN

Nya timplanen kan ställa till det för spetsutbildningar

Historielärarnas frustration efter beskedet om timplanen

Nya studenter dåligt förberedda för engelsk kurslitteratur

Håkan tog bort skärmarna – då höjdes resultaten

Så många slutbetyg är högre än NP-betygen

Han tar strid mot antisemitismen i Malmös skolor