Sandström: Här är sex svar på vem som mördade skolan
Krönika Det duger inte att komma med skolpolitiska floskler längre och att kalla haveriet för utmaningar. Nu är det dags att rätta till de senaste trettio årens snedsteg, skriver svenskläraren Fredrik Sandström efter att ha sett SVT-serien "Vem mördade skolan?".
Under sex veckor har Jesper Rönndahl tillsammans med sakkunniga, på ett informativt, pedagogiskt och underhållande sätt (om det bara inte vore så tragiskt), skildrat hur skolan har påverkats av många olika faktorer och radikalt förändrats de senaste trettio åren. Som lärare vill jag rikta ett stort tack till alla medverkande! Jag har valt ut mina favoritscener ur varje avsnitt – vilka är dina?
Avsnitt 1: Sven Deblanc och medeltida ballader
Den mustaschprydde läraren som i ett överfullt arbetsrum försöker analysera Sven Deblancs nya roman till ljudet av medeltida ballader och lukten av spritpennor illustrerar konsekvenserna av kommunaliseringen. En underfinansierad skola gav lärarna sämre arbetsvillkor och de tvingades överta en rad uppgifter som tidigare utfördes av andra. I statliga direktiv och planer utlovas idag niorättersmeny med globala, historiska och moderna inslag, tillagad med hänsyn tagen till genus, normer och miljö, men i verkligheten bjuds vi på en mosbricka med två sönderbrända korvar tillredd i ett utdömt kök. Alla vet detta och visar med all önskvärd tydlighet att det kommunala huvudmannaskapet och målstyrningen av skolan havererat.
Avsnitt 2: Det är svårt att veta hur det blir i praktiken
"Det är ju väldigt svårt att veta när man gör en reform hur det kommer att bli i praktiken", tänker Lars Leijonborg högt om friskolereformen och Beatrice Ask fyller strax därefter i: "Vi har en del problem idag. De måste ju lösas av politiker idag, inte av mig då". OECD varnade för försämrad kvalitet och minskad likvärdighet, men det struntade man i. Idag anställer en del skolbolag obehöriga lärare som inte kan svenska för att hålla nere lönekostnaderna och sätter höga betyg för att framstå som "bra" skolor. Skolkoncernerna, i vilka tidigare (skol)politiker är ägare eller styrelseledamöter, expanderar och går med vinst, medan flera kommuner får svårt att planera på lång sikt och blöder skattepengar.
Avsnitt 3: Läraren ska vara handledare
"Nu ska ni själva utforska hur stor jordens omkrets egentligen är", meddelar läraren till de förvirrade eleverna i Rekonstruktion 1.1 och lämnar den centrala platsen längst fram i klassrummet och beger sig ut i det okända havet och överlämnar lärandet till eleverna själva. Den konstruktivistiska kunskapssynen, självstudier och eget arbete, eller "forskning" som det så populärt kallades, fick på kort tid stort genomslag. Den individualistiska synen på eleven och kunskapsinhämtning som läroplanen gav uttryck för legitimerade en förändrad lärarroll – från den i helklass undervisande läraren till den för varje elev individuellt handledande.
Avsnitt 4: Införandet av gränsen för icke godkänt
"Man kan bli, och väldigt många blir underkända eller icke godkända", säger Jan-Eric Gustafsson om de målrelaterade betygen. De har slagit och slår fortfarande undan benen på väldigt många elever som inte kommer vidare i sin skolgång. Betygen skapar dessutom en skenbar och felaktig bild av vad eleverna egentligen kan. Betygsinflation fanns inte under de relativa betygens era.
Avsnitt 5: Är du inte med är du en loser
Anna-Karin Wyndhamn berättar om digitaliseringen: "Det är väldigt viktigt att alla hoppar på det här IT-tåget, för det här IT-tåget tuffar på mot framtiden". I den framtidsdystopi som fortfarande präglar skolan i stor utsträckning, exempelvis med krav på digitala enheter, programmering, skolplattformar och en massa annat onödigt som sätter mångmiljonbelopp i rullning målas bilden upp att skolan missar något om den står utanför. Att Färila fungerar som ett talande exempel på att det inte blev som det var tänkt (har vi hört det förut?) verkar inte vara avskräckande nog.
Avsnitt 6: En glad och pigg skola
Tillsammans med de tidigare avsnittens problemformuleringar tillkommer i detta avslutande avsnitt Skolinspektionens dokumentationskrav, ideologiska baktankar hos skolhuvudmän förklarade av Jenny Maria Nilsson och det ökande antalet diagnoser. Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) kommenterar skolans tillstånd: "Jag tycker att det är en glad och pigg skola som självklart har sina utmaningar". "Herre gud", utbrister Jesper Rönndahl till sist och konstaterar att det är just pratet om skolan som dödat den. Reform på reform på reform har skapat den röra som lärare och elever befinner sig i. Varje dag.
Det duger inte att komma med skolpolitiska floskler längre och att kalla haveriet för utmaningar. Nu är det dags att rätta till de senaste trettio årens snedsteg. Vilka blir först ut med en trovärdig plan och riktning för de kommande trettio åren?
LÄS ÄVEN
Sandström: Svensk skola har kollapsat och politikerna är helt vilse
Sandström: Lägg fokus på det centrala innehållet när nya läroplanen införs
Sandström: Koncernernas cyniska dammsugning av barn omkullkastar min bild av vad skolan är
